Vad är det för fel på oss?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De senaste två åren har miljöfrågan i stort och klimatförändringen i synnerhet varit ett stående inslag på såväl den nationella som internationella politiska dagordningen. Miljöhänsyn handlar inte längre om att ha en kompost under diskbänken och miljövänligt toapapper. Idag diskuteras hur vi skall få bukt med den globala uppvärmningen mot bakgrund av massmedias hjärtslitande bilder på svältande isbjörnar, drunknande sälkutar och döende sjöfåglar i oljeutsläpp. Vattennivån i haven höjs, isbergen och glaciärerna i Arktis smälter och när den ryska permafrosten tinas upp frigörs metan som bidrar negativt till uppvärmningen. Allt detta vet vi och ser vi genom nyhetsflödet och alarmrapporterna som kommer med jämna mellanrum. Ändå fortsätter vi som förut i stor utsträckning. Vad är det för fel på oss?
Att lösa energifrågan och minska utsläppen av koldioxid är två av de mest centrala miljöfrågorna. Sverige har sedan länge ett förbud mot forskning beträffande kärnkraften. Enligt ett gammalt folkomröstningsbeslut skulle kärnkraften vara avvecklad till år 2010, då svensk kärnkraft enligt vissa anses så illa att en avveckling oavsett alternativ är ett måste. Vad gäller kärnkraften är den svenska kärnkraften inte den stora faran, som istället ligger hos bland annat de polska kärnkraftverken som inte i närheten drivs med samma säkerhetskrav och utrustning som de svenska men där en olycka skulle drabba såväl Polen som omkringliggande länder, där Sverige är ett av dem. I Polen, England och Tyskland finns även stora kolkraftverk i drift. Kraftverk som är allt annat än miljövänliga. Ändå köper Sverige energi från dessa miljöbovar till energiproducenter för att vår egen producerade energi inte räcker till. Vad är det för fel på oss?
Felet är, bland annat, att människan tenderar att skjuta upp till morgondagen. Isbjörnarna i Arktis beräknas enligt vissa forskare överleva runt femtio år till om än i betydligt färre exemplar och under sämre levnadsvillkor. Så länge jorden inte kollapsar här och nu tänker vi att det löser sig, på något sätt. Men hur? Den irländska futurologen Ian Pearson tror, beträffande energifrågan, på solenergi som utvinns i öknarna och där tekniken om tio år kommer att ha kommit så långt att en lönsam energiproduktion på sådant sätt är en realistisk tanke. Har vi råd att vänta så länge? Etanolbilarna ansågs länge som ett svar på problemet. Nu vill folkpartiet bland annat slopa miljöbilspremien då etanolproduktionen riskerar att medföra regnskogsskövling och dyrare mat. Vad som är bra ena dagen har biverkningar nästa dag så hur skall det bli rätt?
Problemet med miljöbilarna visar att det räcker inte med punktinsatser lite här och där. Ansvariga politiker världen över måste ta ett helhetsgrepp på den västerländska livsstilen och sätta åt sidan ökad BNP och ökade exportinkomster här och nu till förmån för ett hållbart samhälle världen över i ett långsiktigt perspektiv.
På Fritiof Nilsson Piratens grav står det " Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972."
Vi måste ta lärdom, här och nu. För tydligen kan priset på råolja aldrig bli tillräckligt högt för att göra jobbet åt oss.