Många frågar sig vad som händer inom Kristdemokraterna. De verkar strida inbördes på ett pubertalt sätt som närmast för tankarna till politiska ungdomsförbund som MUF eller SSU.
Göran Hägglunds stabschef erkände inför sina partikamrater att han under pseudonymen "Ove-Tove" hade skrivit inlägg på debattforum där han försvarade partiledaren mot dennes kritiker.
För detta tilltag tvingades stabschefen avgå. Men det står alltmer klart att "Ove-Tove" inte var ensam om att spela fult spel i partiledarstriden.
Som åskådare förundras man över hur den rörelse som mest ogenerat talar om moral och dygd, just nu hugger uppvisar sådan uppfinningsrikedom i intern gerillakrigföring.
Ett svar på gåtan är förmodligen att Kristdemokraternas organisation är för liten och för inåtvänd för att klara en partiledarstrid. Det handlar om en mycket liten kärna människor som känner varandra väl. Alla vet att bråk är värst inom familjen. Och en familj är just vad Kristdemokraterna kan liknas vid, på gott och ont.
De centrala medlemmarna känner varandra utan och innan efter många år tillsammans. Deras gemensamma engagemang har inte bara varit politiskt utan de flesta har också gemensam bakgrund i ett antal frikyrkoförsamlingar, vilka ännu dominerar partiets kärna. Banden stärks ytterligare av att frikyrkans folk tenderar att gifta sig inom den närmsta kretsen. Inte sällan är de centrala partimedlemmarna bokstavligt talat släkt med varandra.
Att det finns en mängd personliga band i partiets topp är visserligen inget unikt. Men vad som utmärker Kristdemokraterna är att det inte finns något alternativ. Det finns inget nytt blod som vattnar ur gamla konflikter. Det finns inga icke-insyltade kollegor som man kan prata ut hos.
Den delvis klanbaserade partiorganisationen gör alla konflikter än mer infekterade.
För alliansen är det självfallet viktigt att Kristdemokraterna reder ut den nuvarande krisen. Partiet behöver vädras och belysas innan det på allvar kan be väljarna om förtroende. Därför var stabschefens samvetsgranna erkännande och avgång en i sanning lojal och självuppoffrande handling.
Kanske skulle hans kristna agerande kunna inspirera även Mats Odell och hans anhängare. Anti-hägglundskampanjens hemsida "avgahagglund.nu" var vid starten kopplad till namnservern "ns1.mycket.se", som ägs av Jonathan Ekman, VD för Livets Ord och son till den kände Livets Ord-grundaren Ulf Ekman. Som av en händelse har också bolag kopplade till familjen Ekman sponsrat valkampanjerna för några av de riksdagsledamöter som först gick ut och krävde Hägglunds avgång.
Om väljarna ska återfå förtroende för Kristdemokraterna som ett öppet och demokratiskt parti bör även Hägglunds belackare ge sig till känna.