Vad kommer surfande på ny grön våg?
Dagens gröna våg är inte en flyttström.Foto: Erik Aeder/SCANPIX
Foto: ERIK AEDER
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Cecilia Waldenström som är landsbygdsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet kommenterar landsbygdens och de gröna näringarnas framtid.
Är det en ny grön våg vi ser? Och i så fall hur skiljer sig den här nya vågen från den första?
- Jag skulle nästan hoppas att det var en grön våg! Under 70-talet handlade detta till stor del om att människor flyttade ut på landsbygden. Så är det ju inte nu. Det som händer däremot, är att det sätts en större press på naturresurserna. Folk vill ha en högre levnadsstandard samtidigt som vi är fler som ska dela på den: befolkningsökningar och standardökningar sker i stora delar av världen. Den enorma förbrukningen av naturresurser, där oljan bara är en del, kommer då i fokus.
- Allmänt sett i världen finns det ett ökat intresse för jorden som produktionsfaktor. Markpriser ökar, intresset för att odla i Afrika, liksom för odlingsrättigheter i Östeuropa, är svar på det.
- Till detta hör att man också börjar få en förståelse för de gröna näringarna på ett annat sätt.
Inför höstens val här hemma i Sverige har landsbygden fått en central roll. De politiska partierna har olika uppfattning om vad det innebär att utveckla den svenska landsbygden, men alla är överens om att fokuset är centralt. Hur ser din bild av en rik landsbygd ut?
- Landsbygdsprogrammet är väldigt inriktat på jordbruk och turism, men när jag pratar med företagare runt om i landet är det andra näringar som också är intressanta. Dessutom är frågorna om service, infrastruktur och arbetsmarknad, de gamla klassiska frågorna, fortsatt viktiga för landsbygdens företag.
- Det blir lite missvisande att det tala så mycket om turismen som en landsbygdsnäring. Turismen har inte så stor potential överallt som man tror. Visst finns det undantag som Åre, en ort som verkligen lever på den, men turismen är ingen lösning för helheten, utan oftast ett komplement.
Vilka näringar lämpar sig särskilt för landsbygd?
- De näringar som är bundna till landskapet och de biologiska naturresurserna, är naturligtvis mycket viktiga, men också företag vars produktion inte är så platsbundna. Jag kan tycka att man glömmer bort det perspektivet ibland. I periferin lever i dag de mest underliga företag. Det finns verksamheter från hela skalan: från den kulturella ekonomin till it- och tjänsteföretag till tillverkning av udda saker som riktas mot den globala marknaden. Det är inte så att det råder brist på idéer på landsbygden.
Vilka hinder står i vägen för att förverkliga idéerna?
- Generellt så skapar täthet möjligheter, gleshet svårigheter. Avståndet i sig kan vara ett problem när man ska frakta saker. Infrastrukturen kan vara mycket sämre på landet.
- En allmänt svag arbetsmarknad är också ett hinder om man behöver anställa någon i ett företag, eller om en medföljande partner ska kunna försörja sig.
- Ett annat hinder är pengar, att det till exempel är så låga värden på fastigheter på landsbygden gör att det är svårt att belåna dem. Men vissa verksamheter, som till exempel biltesterna som görs i inre Norrland, förutsätter gleshet. Liksom vissa former av turism som bygger på avskildhet.
- Människor har alltid varit och är i hög grad ännu beroende av nätverk och det förändras inte, men hur man bygger dessa nätverk förändras med den nya rörligheten.
- Förut fanns också en väldigt uppdelad syn på stad och land. Lite grovt representerade staden det moderna, och landet associerades med det tillbakablickande och tröga. I dag ser man mera på stad och land som kompletterande och många människor har både en stads- och en landbygdsidentitet. Vi blir alltmer medvetna om att landsbygden behövs för allas väl.