Vad skall vi räkna in i underlaget?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ja, du kan få jakande svar på alla tre frågorna beroende på till vem du ställer den. Är det någon delfråga i vårt samhällssystem som diskuterats så länge den funnits så är det just detta.
Att det är ett komplicerat system kan ingen förneka. Och inte har det blivit bättre av att det under årens lopp lappats, lagats, lagts till och dragits ifrån i skilda delar. Mot den bakgrunden är det bra att det görs en ordentlig översyn.
I sådana lägen kommer vissa att känna sig som vinnare och vissa som förlorare. Jag kan tänka mig att om det delförslag som utredaren Ulf Wetterberg presenterade den 18 oktober i fjol blir avgörande så är Gotland en av förlorarna. Vilket resulterar i det höjda tonläge som kommer att höras härifrån. Å andra sidan blir många kommuner runt Stockholm vinnare - med en sammanlagd röststyrka som är kraftigare än vår.
I delbetänkandet fördes nämligen en helt ny dimension in: det höga löneläget i Stockholm som gör att man måste "överbetala" exempelvis läkare och lärare.
Logiken i det sistnämnda har jag svårt att se. Ett högre löneläge ger ju en större inkomstskatt till kommunen och då är redan den utjämningseffekt man vill vinna tillgodosedd. Om man dels i ett högt löneläge får in mer skatt men sen också kompenseras utifrån så blir det med mitt sätt att se dubbel utdelning.
Och varför skall just löneläget få detta avgörande utslag? Det är knappast vad som menades när en gång systemet kom till för att minska erffekterna av tillgång på gemensamma medel för att upprätthålla god kvalitet i vård, skola och omsorg. Även om just uttrycket kom till senare, så var det ändå grundmeningen redan då.