Allsköns experter har länge lugnat oss. Nej, det finns ingen bostadsbubbla i Sverige. Det kommer inte att bli som på 1990-talet. Det som hände i USA 2008 kommer inte att hända här. Förra årets införande av ett bolånetak gav dock en signal om att vi åtminstone borde vara lite försiktiga.
I tio års tid har svenska bolån vuxit med mer än tio procent per år, med undantag för krisåret 2008. Hushållens bolån överstiger nu en och en halv årsinkomst. De senaste fem åren har svenska bolån vuxit snabbast i Europa.
Bubbla eller ej - detta är inte en sund utveckling. Redan i januari i år föreslog Folkpartiets ekonomisk-politiske talesman Carl B Hamilton en minskning av ränteavdragen. Ytterst få lyssnade. Förändrade ränteavdrag vore en krigsförklaring mot landets villa- och bostadsrättsägare. Det är i princip ett politiskt självmord. Men det vore ekonomiskt önskvärt.
Det förslag Carl B Hamilton lade fram i januari innebar en sänkning av ränteavdraget från 30 till 25 procent, i ett första steg. Med en boränta på fem procent skulle det ge samma resultat som en räntehöjning på 0,25 procent. Det skulle knappast vara en ekonomisk katastrof för någon, men däremot sända en tydlig signal till hushållen: vi kan inte fortsätta belåna våra bostäder upp över taknocken.
Statliga SBAB lånade länge ut 95 procent av huspriset till hugade låntagare. Så sent som i maj 2008 ville Socialdemokraterna utöka de statliga kreditgarantierna. Tanken tycktes direktimporterad från USA, där bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac bara några månader senare togs över av staten.
Läxan är tydlig: ta det lugnt med lånandet. Och försök åtminstone minska den lånesubvention ränteavdragen innebär.