Håkan Juholt har skapat förväntningar. Hans tal om "social demokrati" väckte jubel som om ingen på länge tänkt tanken, att det var just de två orden som formade partibeteckningen "Socialdemokrati"
Frågan uppstod naturligtvis hos några varför han inte talade om "demokratisk socialism" som Palme med flera gjorde en gång i tiden, markerande att dels socialism hade en innebörd men också att socialism måste förses med prefixet demokratisk.
Demokratisera hela samhället
Redan då fanns en rädsla för ordet socialism med alla de marxistiska och kommunistiska konnotationer som belastade ordet. Innebörden var dock ideologiserad utifrån vad ordet socialism kunde innebära, nämligen en demokratisering av hela samhället.
Allt från familjen, skolan, näringslivet och företagandet till bankväsendet hade möjlighet att levas och bedrivas utifrån drömmen om ett i grunden demokratiskt fungerande samhälle.
Men drömmen om en ekonomisk demokrati strandade på förslaget om löntagarfonder. Istället för en utvecklad ekonomisk demokrati under den politiska demokratins hägn har en ekonomisk diktatur utvecklats. Samhället och marknaden lever under företagens och bankernas herravälde. Varför staterna inte socialiserar bankerna och låter dem fungera som det smörjmedel för ekonomin som de skall vara är en gåta.
Borg är irriterad över bankernas bonusar och med det låter vi oss nöja. Banker av den storlek som vi nu har är så viktiga för samhällets hela ekonomi att ett statligt övertagande av bankväsendet är det enda rimliga.
Inte sälja statens egendom
Istället funderar regeringen på att sälja ut sina andelar i Nordea indirekt till den finska staten, som är storägare i det företag Sampo, som är tänkt att vara köpare.
Så är det med det mesta. Vin och sprit såldes till franska Pernod, som i sin tur sålde vidare till finska staten, som nu är ägare till de svenska spritsorter som säljs på systemet.
Detta påpekade Håkan Juholt i sitt linjetal, samtidigt som han sa sig vilja rida spärr mot ytterligare försäljning av statens egendomar. Detta kan komma att bli en skiljelinje i svensk politik.
Kanske är det rent av så att social demokrati i två ord åter kan bli ett sammansatt ord med stärkt innebörd av demokrati, som en uttalad avsikt att demokratisera hela samhället. För det är väl en folkets demokrati vi lever i och inte en ekonomisk diktatur, där varken social rättvisa eller verklig frihet finns.
De renodlade ideologiska konceptens tid är förbi. Det är som att köra omkring i politiska T-fordar i en modern tid. Den "konstruerade samstämmighet" som en ideologi utgör har alltid en skuggsida i fundamentalism.
Det är därför vi har ett politiskt demokratiskt system för att kompromissa ner förlöpningarna från olika sidor till hanterbar verklighet. De alltför övertygade utgör alltid en ideologisk fara.
I förlängningen av det här resonemanget ligger tolkningen, att Juholts tal om social demokrati rymmer tankar om ett samhälle som strävar efter jämlikhet och rättvisa, det som vi kan kalla social utopi med hundraårig historia.
Som ryms i utopiernas himmel
Som centralt begrepp för alla liberala utopier ligger på samma sätt ordet frihet med uttolkningar av olika politisk- filosofiska tänkare. Det är fullt möjligt att känna sig tilltalad av flera politiska utopier, svårigheten är ofta att väga dem samman.
Den möjlighet som det demokratiska politiska systemet ger, att väga samman de olika uppfattningar som ryms i utopiernas himmel, är den enda hållbara gemensamma ståndpunkten.