Vad behövs för att stoppa kunskapsraset i den svenska skolan? Det var rubriken för en av de viktiga skoldebatterna under årets Almedalsvecka. Det första problemet för en panel bestående av forskare, högskole- och skolmänniskor var frågeställning.
Det blir stora rubriker av undersökningar som visar att kunskaperna försämras, medan undersökningar som visar motsatsen inte får några rubriker. Ingen entydig bild finns av kunskaperna i den svenska skolan, men det finns ändå mycket som behöver förbättras.
Spännande skola
Kunskap måste vara i centrum för verksamheten, fler kopplingar mellan forskning och skola måste till. Eva Åkesson, prorektor (vice rektor)för Lunds universitet framhöll att de senaste årens alla skolreformer inte gjorts på vetenskaplig grund.
Inte heller är den pedagogiska forskningen idag relaterad till de frågor som är aktuella i skolan. Den kan inte svara på de frågor som ställs, om till exempel hur elever lär bäst, sa Högskolan på Gotlands rektor Jörgen Tholin.
Anders Almgren från Lärarnas Riksförbund lyfte upp elevernas lust till lärande, det ska vara spännande att gå till skolan. Skolan ska gå före i teknikutveckling och i nytänkande. Inte som idag, då lärarna får datorer tio år efter de andra anställda i kommunen. Skolan har precis driftsbudget, det går att hålla sig över ytan. Men det finns inget utrymme för något extra, för att satsa på intressanta projekt eller ens för att åka på utflykt.
Tholin stack också ut hakan och sa att kommunernas verksamhet idag mest handlar om att lura systemet. Till exempel ägnar kommunerna all energi åt att komma runt de nya behörighetsreglerna för lärare.
Många av de deltagande i panelen hade en enkel lösning, återförstatliga skolan. Jag tror på en helt annan: politiker som vågar satsa på skolan. Det är lätt att lägga på uppdrag och att skälla på skolan när man inte får ut de resultat man önskar, men att prioritera skolan är betydligt svårare.
Politiker i skolan
Skolpolitiker liksom andra politiker, måste ut i skolorna. De måste möta elever och lärare, de måste lära känna vardagen i skolan
Jag tror inte att utbildningsminister Jan Björklund (FP) har en aning om hur mycket byråkrati och administration det är som lärarna håller på med. Som Jörgen Tholin lyfte fram så jobbar lärarna mer än någonsin, men de jobbar med kringverksamhet istället för att undervisa barnen.
I panelen saknas dock de allra viktigaste personerna, eleverna. Sveriges Elevråd, Svea, var dock på plats i publiken och framförde sin åsikt, att högre lärarstatusen är det viktigast. Till och med eleverna reagerar på lärarnas låga status. Eleverna märker att lärarna har det tufft och är sönderjobbade. Eleverna vill ha pigga, fräscha och aktiva lärare som älskar läraryrket och som brinner för att förmedla kunskaper och väcka intresse.
De rödgröna på Gotland, med skolpolitikerna Brittis Benzler (V) och Meit Fohlin (S) i spetsen, har en riktig utmaning att ta tag i. Det handlar om att våga, våga ställa sig på elevernas sida. Vågar de rödgröna på Gotland verkligen det?