Vågar han ta debatten
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag tycker att man ska ge beröm, även till politiska motståndare när de gör något bra. Jag tycker det är viktigt att visa att vi som debatterar politik utifrån olika värderingar inte är enkelspåriga, utan att vi ser och erkänner när motståndarna gör något bra. I genomläsningen av årets tidningar inför GF:s Nyårskryss, så fann jag att jag exempelvis berömt centerns riksdagskandidat Lars Thomsson för sin syn på politikerrollen.
Om vi som politiska chefredaktörer också ger beröm och lyfter fram goda exempel på det vi tycker är bra, så tror jag att vår kritik får ökad tyngd när vi är kritiska och negativa till något. Jag har berömt Rolf K Nilsson för sin ibland rakryggade kritik av moderatpolitiken. Men jag har också varit kritisk mot honom för att han inte vill debattera och kommentera det mest centrala i de nya moderaternas politik; försämringen av tryggheten för de arbetslösa, sjuka och barnlediga.
Under året har jag varje dag under en vecka frågat Rolf K Nilsson om hur han ser på den moderata jobbpolitiken. Han har konsekvent vägrat diskutera hur det blir fler jobb om man sänker a-kasseersättningen, allvarligt fördyrar avgiften till a-kassan och facket och sänker skatten bara för dem som har arbete, medan de arbetslösa får samma skatt som nu, men avsevärt sämre a-kasseersättning.
När jag och andra frågar om detta viktiga och centrala inslag i de nya moderaternas jobbpolitik, så får vi inga svar av den moderata chefredaktören på Gotland. Som dessutom kandiderar till en riksdagsplats. Hur ska väljarna veta vad han tycker om han inte vill diskutera och förklara det mest centrala i den moderata politiken för fler jobb? Blir inte hans återkommande skrivande om att s-skribenter klassar moderaterna som onda och socialdemokraterna som goda, bara undanflykter? Om ett parti vill allvarligt minska mängden pengar som de arbetslösa och sjuka får att leva av, ökar det inte otryggheten? Är det inte ett tecken på att moderaterna tror att de arbetslösa och sjuka är lata och struntar i att söka jobb?
Jag hoppas att vi nästa år kommer att få goda förklaringar till varför moderaterna vill försämra ersättningarna för dem som är arbetslösa och sjuka och sänka skatten bara för dem som har arbete, men inte dem som är arbetslösa. Om Rolf K Nilsson ska ha någon trovärdighet som politiker och politisk opinionsbildare, måste han kunna förklara idén bakom det mest centrala i moderatpolitiken. Jag och många fler kommer att kräva svar. Har Rolf K Nilsson några svar?