Vågar vi bli gamla på Gotland?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
"Ska man behöva vara rädd för att bli gammal på Gotland?", lyder rubriken. I en sparad ledarartikel från en kvällstidning ser jag att där finns i rubriken en likartad frågeställning; Vem vågar bli gammal i dag?
Likaså läste jag i en tidningsspalt för några dagar sedan uppmaningen från en undersköterska, som arbetat inom äldreomsorgen i nästan trettio år, att vi som läsare skall ta några minuter för att funder över hur vi vill att våra och våra föräldrars liv ska se ut i framtiden.
Det skymtar en hotbild
Helt krasst avslutar hon sina rader med orden, att man måste vara stark för att orka vara gammal i dag, då rätten till ett bra sista liv inte är så självklart numera.
För mig är det rubriker som visar att det skymtar en hotbild. För hur vården och omsorgen för äldre kommer att bli framöver, men också att det redan i dag finns signaler, som visar att äldreomsorgen är ett lågprioriterat område med en kortsiktig framförhållning.
Sparbetingen står som en mörk skugga i vägen, men går det att spara på allt? Det måste bland alla beslutsfattare, planerare och medborgare finnas en övertygelse om att varje människa har rätt till en värdig ålderdom.
I det vi menar med livskvalité borde det inte vara möjligt att spara. Där blir siffror bara fjuttiga symboler därför att i begreppet finns så mycket annat värdefullt. Omsorg, respekt och värdighet är några nyckelbegrepp som inte får göras avkall på.
Det skall vara en självklarhet och inte något som en gammal människa ska behöva kämpa sig till, vilket jag tolkar är vad som undersköterskan i sin artikel menar. Olika behov som intressen, sällskap och traditioner tar inte slut bara för att människor blir äldre.
Jag har i dag pratat med min gamla faster, som säger att ensamheten är för henne det svåraste.
Tid till pratstund
Fastän hon bor på ett äldreboende i stan så är det så, klockan är halv tio då vi pratas vid. Hon ser fram emot att någon skall komma och ställa upp maten klockan tolv. Någon tid att sitta ner och prata bort en liten stund har inte den personal som kommer.
I dag är tanken att äldre människor skall ha rätt att bo hemma så länge som möjligt. Bakom den rättighetstanken finns också en ekonomisk strategi, då det är en billigare lösning för landsting och kommuner.
Att bo kvar hemma är vad många vill, men också här ökar vård- och omsorgsbehoven, och ensamheten och tystnaden kan bli en svår plåga.
I takt med att timmarna inom hemtjänsten och äldreboende dras ner blir möten och samvaron med andra allt mindre. Och med den knappa tid som finns tenderar de stunderna i stället att bli till stressmoment för både personal och vård- och omsorgstagare.
Det är svårt att se vad vi menar med livskvalité om ensamhet och stress ska vara det överskuggande. Då framstår tidningsrubrikernas texter verkligen att vara berättigade.
En ny utvecklingsplan för äldreomsorgen håller på att växa fram och den socialdemokratiska vård- och omsorgsministern Ylva Johansson har samlat ihop och läst alla synpunkter som strömmat in.
Bland förslagen finns att ålderdomshemmen skall återinföras och att det måste finnas alternativ mellan långvård och vård i hemmet.
- Det egna hemmet kan bli som ett fängelse om man inte är frisk nog att gå ut, menar förslagsläggaren.
Och Ylva Johansson fyller på med att alla måste kunna lita på att tryggheten finns och att det blir en bättre förutsägbarhet när det gäller boendet. Det skall också finnas garanti för att få bo tillsammans som par, om man vill det.
Rätt till ett liv som ger social samvaro är ett önskemål från flera och här ser jag att den dagverksamhet med sina olika inslag som bedrivs runt om i kommunen är av väldigt stort värde.
Bli sedd och respekterad
En naturlig samvaro som ger både livskvalité och vinster, som aldrig ens borde ifrågasättas. Genom alla åldrar i livet är samvaro och närhet viktigt, det ger stimulans och behoven försvinner inte med hög ålder. Tvärtom. Här går det bara att se vinster.
Den idébank med förslag som nu finns, blir ett välkommet tillskott till den nya utvecklingsplanen som kommer.
Stoppknappen för alla försämringar inom äldrevården måste nu vara intryckt, och alla rubriker som ger stora frågetecken och farhågor för att bli gammal måste få en positiv framtoning.
Att bli sedd och respekterad är en rättighet inget krav. Det skall man inte behöva "slåss" för.