Frågan om röstning i allmänna val ska utredas. Regeringen vill bland annat ha frågan om elektronisk röstning genomlyst.
På många håll i världen finns system med elektronisk röstning. Norge provade det i några försökskommuner i höstens val. Estland har det i allmänna val. Likaså har Indien och USA provat olika system. Resultaten och erfarenheterna är blandade. Många system har visat sig möjliga att "hacka" vilket innebär att det finns risk att utomstående kan påverka valresultatet.
Likaså har det rests frågetecken kring hur väljaren kan vara säker på att rösten verkligen räknas. Ser väljaren sitt kuvert stoppas i en urna vet han eller hon det, men med bara ett tryck på en okej-knapp på skärmen eller ett kvitto per sms?
I andra ändan finns också problem. Hur vet valförrättaren att det inte finns tvång eller obehörigt bruk bakom. Vem ser att inte hemtjänsten "hjälper till" med hemröstningen eller att någon förslagen släkting som fått tillgång till bankdosan för att betala räkningarna "ordnar" valet med?
Samtidigt finns stora vinster att hämta, bland annat funktionshindrade och utlandssvenskar skulle få bättre möjligheter att rösta. Det skulle stärka demokratin.
Likaså kan ett effektivt system kanske spara pengar och göra att felräkningar och omval som i valet 2010 kan undvikas.
Den senaste veckan har vi sett stora rubriker om dataintrång, där bland annat inloggningsuppgifter till e-postadresser kommit på drift och underliga meddelanden lagts ut på ett twitterkonto.
På brännpunkt i Svenska Dagbladet (27/10) beskrevs hur hackare drivs av en önskan att komma in i hemliga system. Intrången sägs ge lyckorus jämförbara med fysiska prestationer som att bestiga berg.
Den typen av händelser och rapporter gör det nödvändigt att fundera både en och två gånger innan valsystemet ändras.
Vårt gamla hederliga men tröga papperssystem är långt ifrån perfekt men trots allt relativt säkert - bara det handhas korrekt.
Enkelheten och tydligheten gör att väljaren förstår hur det fungerar och kan därmed känna en tilltro till systemet.
Elektronisk röstning kan vara ett vågspel där risk finns för bakslag. Särskilt stor är risken för minskad demokratisk legitimitet, om det börjar ryktas att systemet kan manipuleras så kan det urholka tilltron till valen.
I dag finns ingen samlad bild av hur ett elektroniskt system skulle se ut och därmed heller inte samlat vilka möjligheter och faror som kan finnas med ett elektroniskt röstningsförfarande.
Det är därför bra att frågan utreds.
Om det kommer till ett eventuellt genomförande behöver förslagen dock betänkas synnerligen noga.
I alla frågor som rör vårt demokratiska systems kärnområden måste en sträng försiktighetsprincip råda.