Välberesta tomaters våda och värde
Foto: Jurek Holzer / SvD /SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
För ett antal år sedan fattade Gotlands kommun beslutet att ersätta den närlagade maten till öns äldre med mat lagad på fastlandet, nedfryst och sedan transporterad till ön för att levereras till de gamla en gång i veckan. Jag kritiserade redan då beslutet som ett av de mer huvudlösa fattade någonsin, en kritik som jag alltjämt vidhåller. Då handlade det om kvalitén på maten, arbetstillfällen och det ologiska i att utvidga Gotlands beroende av transporter till och från fastlandet. Idag är det dåliga beslutet fortfarande dåligt men även än en gång aktuellt och nu framför allt ur ett miljöperspektiv.
Att handla mat, oavsett till vad, skall vara billigt och gärna skall allt finnas på en och samma plats. Varför då? För femtio år sedan köptes mjölk på ett ställe, kött på ett annat, frukt och grönsaker på ett tredje och bröd bakades hemma eller köptes av bagaren. Varför måste vi äta apelsiner året runt och kunna köpa äpplen från Italien i januari när det kommer svenska till hösten? Många av transporterna av mat sker med flyg och att flygtransporter inte bara är dåligt utan dessutom mycket dåligt för miljön är sannolikt det flesta av oss medvetna om. Så för att balansera upp julresan till Thailand, skulle det inte vara tämligen lätt att avstå från åtminstone ett par saker i kundkorgen i mataffären till förmån för lokalproducerade säsongsvaror och på så sätt tämligen smärtfritt faktiskt göra en insats?
Alla val får konsekvenser och häromveckan visade Sveriges Television ett program om de kenyanska bönorna. Fem procent av alla gröna bönor som produceras i Kenya transporteras till den europeiska marknaden och de fem procenten står för 95 procent av den sammanlagda inkomsten från bönorna. Att välja kenyanska bönor är indirekt ett bistånd till en fattig afrikansk bonde som försöker skapa sig en bättre tillvaro. Samtidigt är transporten dålig ur ett miljöperspektiv. Det är som konsument inte lätta att veta vilket ben man ibland skall stå på. Svåra val kommer alltid att finnas. Det enda som är fel är att inte välja, att inte engagera sig och naivt tro att miljöfrågan är någonting som regeringen eller kommunstyrelsen kommer att kunna klarar av utan medborgarnas engagemang eller uppoffring. Och kanske kan de kenyanska bönorna transporteras med båt istället.
Att göra någonting åt det problem som vi har skapat kommer att kosta, såväl för samhället som för den enskilde individen. Ett bra sätt att börja är med maten. Att välja lokalproducerad mat medför minskat transportbehov och därigenom minskade utsläpp. Är maten därtill även krav-märkt tillförsäkras en ekologisk hållbar framställningsprocess med beträffande kött och mejerivaror, gladare djur och bättre slutprodukter. Allt att vinna med andra ord. Miljöfrågan berör oss alla men politikerna kan inte förutsätta att medborgarna skall agera när de själva väljer att avstå. Så Gotlands kommun, framför allt som jordbrukskommun, borde föregå med gott exempel och sluta beställa mat åt de äldre från fastlandet och börja stödja och välja lokalproducerat och närlagat istället. Även om köket inte nödvändigtvis behöver ligga i När...Välberesta tomater är inte ett tecken på framgång.