En kvinna i Indien har dött till följd av våldtäkt och misshandel. Det har fått stor och berättigad uppmärksamhet, i Indien och internationellt, och förövarna riskerar hårda straff.
Indien är ett land där den kvinnliga underordningen är generell. I ett så stort och differentierat land finns givetvis många exempel på motsatsen också men de flesta kvinnor har svårt att hävda sig i förhållande till männen i familjen och omgivningen. Lagstiftning för att främja kvinnors deltagande i samhället kan kringgås, till exempel genom att en kvinna utses till ett offentligt uppdrag som sedan hennes man utövar i praktiken.
Förhoppningsvis kan uppmärksamheten efter den unga kvinnans förfärliga död bidra till att kvinnor får en något säkrare situation i Indien.
??? Men hur ska vi komma till rätta med kvinnovåldet här mitt ibland oss? Vi som inte kan skylla på traditioner med kastsystem, änkebränning och tvångsgifte. Men där ändå kvinnor dödas årligen av, i de flesta fall, sin nuvarande eller tidigare partner.
Var tredje vecka året runt utsätts en kvinna i vårt land för så grovt våld av en närstående att hon avlider. Med stor sannolikhet kommer också kvinnor här på ön att minnas den senaste jul- och nyårshelgen med fasa. De stora helgerna hör till de perioder då våldet mot kvinnor ofta ökar.
Inte sällan har kvinnorna sökt hjälp tidigare, hos polis, sjukvård och sociala myndigheter. Men kvinnomorden fortsätter. Socialstyrelsen har haft ett år på sig att komma igång med så kallade haverikommissioner som skulle utreda varför de här grova brotten händer.
När julförberedelserna pågick som bäst kom redovisningen att inte ett enda fall av dödligt våld mot en vuxen kvinna undersökts. Inte mot någon man heller för den delen.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet dagen före julafton pekar professorerna Gun Heimer och Henrik Belfrage på en orsak: svårigheter att få in uppgifter från myndigheter. Är det fortfarande så illa som när Visby lasarett på 1980-talet rapporterade att de inte kände till några fall alls av misshandel mot kvinnor? Det var lögn då och skulle vara det idag.
Hur länge ska vi acceptera att kvinnor misshandlas, våldtas och dödas av den de älskar eller älskat i Sverige?
Du som behöver någon att tala med om våld mot kvinnor kan vända dig till Kvinnofridslinjen som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, 020-50 50 50.
Här på Gotland finns Kvinnojouren Amanda som du når på 0730 - 49 29 01. De har tystnadsplikt och du kan vara anonym.