Valet gav tydligt förord för Cyperns återförening
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den mångårige ledaren för turkcyprioterna, den 81-årige Rauf Denktash, ställde inte upp den här gången. Han motsatte sig i folkomröstningen för ett år sedan FN-förslaget om återförening mellan de båda delarna av Cypern men förlorade då. I parlamentsvalet för två månader sedan vann också Mehmet Ali Talats parti, som förespråkar återförening, och då insåg Denktash att hans tid var ute.
Någon omedelbar förändring av relationerna mellan grek- och turkcyprioterna blir det inte genom presidentskiftet. Det har varit turkcyprioterna som varit mest angelägna om en återförening, medan grekcyprioterna i folkomröstningen den 21 april förra året röstade nej till den återföreningsplan som FN förhandlat fram.
Hopp om nytt liv
Trots det accepterade EU att Cypern gick in som ny medlem med enbart den södra delen av ön. Visserligen utlovade EU-kommissionen "kompensation" till den turkcypriotiska delen i form av omfattande bistånd, men det var ändå märkligt att den part som stoppade återföreningen belönades med att ensam få representera hela landets befolkning i EU.
Nu hoppas många att fredsprocessen ska få liv igen. Turkcyprioterna har tre gånger på ett år uttalat ett tydligt förord för återförening. Om inte grekcyprioterna, ledda av den gamle presidenten Tassos Papadopoulos, ändrar sitt nej i folkomröstningen för ett år sedan till en mer positiv inställning lär dock inget hända.
FN-chefen Kofi Annan, som själv engagerade sig kraftfullt i förhandlingarna om återförening, vill inte ta nya initiativ utan att det kommer signaler om en sinnesförändring bland grekcyprioterna.
Papadopoulos regering har välkomnat ledarskiftet i den norra delen av ön och hoppas på "återupptagandet av en förnyad förhandlingsprocess". Men även om Denktashs avgång kan underlätta relationerna är det nytänkande i söder som krävs för att något nytt ska hända.
Enligt det förkastade fredsavtalet ska de båda delarna bilda delstater i en gemensam stat. Svåra stridsfrågor att enas om är möjligheterna och villkoren för flyktingar att återfå egendom som de lämnade 1974, vilket var huvudmotivet för grekcyprioterna att säga nej, liksom hur säkerheten ska garanteras för den turkcypriotiska, tidigare förtryckta, minoriteten. Att Turkiet ska få ha kvar en del militära enheter under en övergångsperiod är svårt att svälja för många grekcyprioter.
Avgörande fråga
Papadopoulos räknar kanske med att såväl turkcyprioterna som Turkiet är så angelägna om en återförening av Cypern att de ska göra ytterligare eftergifter för att nå målet. För norra Cypern är det mycket angeläget att bryta sin ekonomiska isolering. Nu under våren har svenska turistföretag tvingats avstå från researrangemang eftersom grekcypriotiska tidigare ägare av hotell på norra Cypern hotat med rättsliga åtgärder. Turkiet, som är det enda landet som erkänt den turkcypriotiska staten, har fått löfte om att inleda förhandlingar om EU-medlemskap i höst och vill inte att Cypernfrågan ska störa. För att få inleda förhandlingarna måste Turkiet erkänna den grekcypriotiska regeringen som legitim företrädare för hela ön, vilket gjorts indirekt. Om inte Cypernfrågan löses kan Papadopoulos och hans regering störa Turkiets förhandlingar.
För att förhandlingar ska komma i gång igen måste EU ta sitt ansvar för en konflikt som genom Cyperns medlemskap flyttats in i EU. EU-kommissionen och stats- och regeringscheferna måste sätta press på den cypriotiska regeringen att visa politisk vilja till återförening. Turkcyprioterna har visat sin positiva inställning tre gånger i rad. Nu är det hög tid att grekcyprioterna också gör det.