Valet med kvalet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vad som gör EU-parlamentsvalet spännande är att relativt få väljares önskan kan ge ordentligt utslag. Just för att det är få väljare det handlar om. Det låga röstdeltagandet gynnar dem som är engagerade och absolut vill rösta.
Blicken faller på de minsta partierna. Junilistan får 2,7 procent i Sifo:s mätning. Kristdemokraterna får 2,3 och sverigedemokraterna får 1,7.
Kristdemokraterna och junilistan löper uppenbar risk att kastas ut ur parlamentet. För junilistans del vore det förstås tråkigt, men med tanke på att partiets existensgrund eroderat alltsedan EMU-frågan fördes bort från den svenska dagordningen vore det inte så oerhört märkligt heller.
Och man kan tycka att detsamma skulle gälla kristdemokraterna eftersom de ändå har sin bas i svenska riksdagen. Men det är i själva verket tvärtom. Skulle man åka ut ur EU-parlamentet behäftas man enligt sedvanlig politisk logik med en krisstämpel som kommer att sitta klistrad ända fram till valdagen och försvåra för partiet att över huvud taget klara av fyraprocentsspärren för riksdagen. Det ena ger det andra. Ingen, åtminstone inte allmänborgerliga väjare, gillar att rösta på förlorare.
En helt annan logik gäller sverigedemokraterna. De har ingen plats i EU-parlamentet nu, men lite medvind i opinionen. Skulle de lyckas kapa åt sig ett EU-mandat, då har de för första gången faktiskt mäktat med ett reellt politiskt genombrott. Och den auran bär de förstås med sig fram till den svenska valdagen. Till det kommer det finansieringsstöd som tillkommer varje parti som lyckas få ett EU-mandat.
Alla dessa tre partier kommer förstås kämpa som galningar för ett endaste mandat. Och det kan på papperet tyckas konstigt, med tanke på hur lite reell betydelse EU-parlamentet har. Svenska väljare gör ju faktiskt en inte helt verklighetsfrämmande bedömning när de till stor del föredrar att stanna hemma för att istället kliva upp ur soffan när det är dags för riksdagsval. Men för partierna är det annorlunda. EU-parlamentet har en oerhört stark symbolinverkan på svensk politik. Det hade knappast någon räknat med, att det politiska spelet inom EU-apparaten skulle komma att få en sådan betydelse för svensk inrikespolitik.