Göran Hägglund har nyligen gjort det. Fredrik Reinfeldt också. Hyllat Sverige. Med rätta berättat om goda resultat och fina vitsord. På många internationella listor över ”bästa länder” i olika sammanhang hamnar Sverige högt.
Att vi har god välfärd och förhållandevis rättvis fördelning vet de flesta. Vi lever också i ett av världens mest innovativa länder (Global Innovation Index) och är bland de länder som har de bästa chanserna att klara globala kriser som naturkatastrofer och klimathot (KPMG:s Change Readiness Index). Hyfsat bra ligger vi också till när det gäller korruption eller rättare sagt frånvaron av den (Transparency Internationals rankning).
Hur kan det då komma sig att den borgerliga regeringen tappar så kraftigt i förtroende? När statsbudgeten presenterades i september och regeringen fick rejält med uppmärksamhet för sin skattesänkningspolitik sjönk förtroendesiffrorna ytterligare. Bara 42 procent tycker nu att regeringen gör ett bra jobb.
Förklaringen är nog helt enkelt den att väljarna har insett att det finns ett samband. Välfärd och högt skattetryck hänger ihop. Bra skola och hög utbildningsnivå hänger samman med att barn får så lika chanser som möjligt. Vill ett samhälle få fram begåvningarna kan man inte börja med att missgynna några.
Jämställdhet nämns som en av de faktorer som gör att vi anses kunna klara oss genom framtida kriser och utmaningar. Den hänger samman med välfärden.
Sverige är inte ett hörn av världen där det alltid kommer att vara bra att bo. Vi måste slå vakt om välfärden, om skolan, om jämställdheten. Och vi måste göra mer åt arbetslösheten. Vi kommer aldrig att vinna någon lågskatteliga om vi vill fortsätta vara ett bra land. Därför är det så många som blir oroliga över tecknen på att vi håller på att tappa bort det som burit oss fram.
En populär partiledare kan vara räddningen för en regering när politiken inte håller måttet. Tyska förbundskanslern Angela Merkel är ett högaktuellt exempel. Kommentarer inom och utom landet har talat om hennes stora betydelse för utgången av valet nyligen. Hon ses som en landsmoder och omtalas stundom med smeknamnet ”Mutti”, Mamsen ungefär.
Det innebär förstås inte att hon slipper en besvärlig resa för att få fram en ny koalitionsregering. Läs mer om den i Torsten Nilssons analys här bredvid.
Fredrik Reinfeldt må vara en mycket rutinerad politiker vid det här laget men han kommer aldrig att säkra valutgången med sin personlighet. Ingen skulle någonsin komma på tanken att kalla honom Pappsen.
❑❑❑ Om ni eventuellt missade sista delen av Eva Bofrides ledare från igår: Läs den!