Valfrihetens vänner och dess fiender
Kommunalt ska de va", annars kan du dra! Foto: Hasse Holmberg/SCANPIX
Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
På så sätt kan man säga att Socialdemokraterna slutligen vunnit kriget om hur välfärden ska finansieras. Inget parti förespråkar idag att välfärden ska finansieras på något annat sätt än genom skattesedeln. Men att socialdemokraterna vunnit kriget om välfärdsstaten innebär inte att man vunnit varje slag. Exempelvis slaget om vem som ska utföra välfärdens tjänster. På skolområdet har borgerligheten i allmänhet och folkpartiet i synnerhet visat att privata alternativ är, om inte alltid bättre, så i alla fall lika bra som kommunala. Istället för driftsformen har fokusfrågan legat på hur vi förmedlar kunskap till våra barn på bästa sätt. Här har borgerligheten haft väljarnas stöd, skolfrågan är och har varit en valvinnare för Alliansen.
Men inom socialdemokratin vägrar vissa att ge upp fighten om välfärdens driftsformer. Det är därför det blir så upprörda reaktioner när ett gäng socialdemokratiska kommunalpolitiker med Haningepolitikern Robert Noord i spetsen skriver om att friskolorna inte är ett hot på Dagens Nyheters debattsida. I direkt polemik med sin kommunkollega Carin Jämtin som häromdagen föreslog vinstförbud för privata utövare, menar skribenterna att det inte är fult att ta ut vinst, eller som de uttrycker sig: "Vi har dock svårt att se poängen med att det är acceptabelt att göra vinst på att bygga en skola men inte att driva den". Alldeles riktigt, det är en bra jämförelse som de socialdemokratiska politikerna gör. Det gäller även inom andra områden inom välfärden, varför är det fel att ett sjukhus går med vinst men helt okej att en läkare får lön?
att hävda något sådant gör man dock inte ostraffat inom den socialdemokratiska rörelsen. På sin blogg kräver den s-märkta Oxelösundspolitikern Björn Andersson att Noord ska ändra åsikt eller byta parti. Andersson menar att friskolorna utgör ett direkt hot mot "en socialdemokratisk skola för alla". Vid en hastig läsning kan man göra tolkningen att Andersson menar en skola i ett socialdemokratiskt samhälle. Det offentliga skolväsendet vilar förstås på demokratins grund, något som slås fast i såväl skollagen som i läroplanerna. Men faktum är att den sörmländska lokalpolitikern Björn Andersson tycker annorlunda.
I anslutning till en kommentar på sitt blogginlägg skriver han att skolan absolut inte ska vila på "...en allmändemokratisk värdegrund som delas av alla riksdagspartier. Det är kanske den gör idag. Det är därför så många barn och ungdomar far illa i skolan och går ut med icke godkända betyg!". Björn Andersson tycker alltså att vi ska ha en partipolitisk skola i Sverige och att vi inte har det, är orsaken till att eleverna mår dåligt och inte får fullständiga betyg.
Andra socialdemokrater är inne på idén att valfrihet inte förutsätter privata alternativ. En sådan är Enn Kokk som på sin blogg drömmer sig tillbaka till år 1990 då han själv var sekreterare i den socialdemokratiska programkommissionen och skrev om att all verksamhet inom skolan ska bedrivas i enhetlig form. Om sedan kommunerna vill driva skolan i någon viss inriktning är det helt upp till dem. Så ser den gamla socialdemokratins form av valfrihet ut. Där ska inte föräldrarna efterfråga något, där är det politikerna som bestämmer.
Med partivänner som Andersson och Kokk behöver Robert Noord och hans kollegor knappast några fiender.