Väljarna blir viktigare
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
En förändring är att riksdagen efter varje val kommer att ta ställning till statsministern. I praktiken har det knappast någon betydelse. I de allra flesta fall kommer det att vara tydligt om det finns en majoritet emot en statsministerkandidat eller inte. Det går dock att tänka sig ett oklart parlamentariskt läge där det är osäkert om statsministern har en majoritet emot sig i riksdagen. I ett sådant läge har den sittande statsministern med dagens regeringsform ett försteg, eftersom det krävs en aktiv handling för att få tillstånd en omröstning.
Den förändring som får störst praktisk betydelse är att gränsen för när personvalet ska få genomslag vid val till riksdagen sänks från åtta till fem procent av partiets röster i valkretsen. Därmed blir det samma gräns vid riksdagsval som redan gäller vid kommun- och landstingsval och som gäller vid val till Europaparlamentet. Det är ett förslag som kommer att ha betydelse inte bara för vilka som blir valda, det kommer också att bli tydligt för väljarna att deras personkryss spelar roll. Hade de nya reglerna gällt vid förra valet hade det betytt att minst åtta av dagens riksdagsledamöter hade fått stanna hemma i valkretsen och åtta andra hade varit invalda i deras ställe.
Det är inte endast då personrösterna förändrar ordningen på partiernas lista som de betyder något. Även om de flesta personrösterna går till en kandidat som ändå toppade partiets lista ger det ett betydligt tydligare mandat direkt från väljarna. Det stärker ledamoten, inte minst gentemot den egna partiledningen.
Även om förslagen borde ha gått längre, till exempel genom att helt låta personvalet avgöra vilka som väljs till riksdagen, innebär förslagen i varje fall några steg i riktning mot en starkare ställning för väljaren i den svenska demokratin.