LIBERAL ASPEKT
Varken högt uppsatta moderater eller socialdemokrater kommer lämna sina riksdagsplatser i protest om de tvingas samarbeta med ytterkantspartierna. Därför måste väljarna få besked om vad som väntar efter valet.
Varken Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson vill lämna besked om hur de ser på regeringsunderlaget inför valet 2026. Istället upprepar statsministerkandidaterna att de vill vänta in valresultatet. Det börjar bli ett demokratiskt problem, eftersom väljarna inte alls vet vad de kan förvänta sig. Inte minst sedan Sverigedemokraterna meddelade att man tillsatt arbetsgrupper som ska förbereda partiet inför ett eventuellt regeringsskifte 2026 (Expressen 29/1).
Både Moderaterna och Socialdemokraterna är karriäristpartier. En stor del av riksdagsledamöterna har ägnat en betydande del av sitt liv åt att sitta på möten i kommun- och regionfullmäktige innan de tagit klivet upp till den högsta nivån. Det är inte troligt att de väljer att hoppa av när ministerposterna hägrar. Inte nödvändigtvis för att de är makthungriga, utan för att de helt enkelt vill fortsätta kämpa för det samhälle de drömmer om. Problemet är att det samhället inte är möjligt att skapa om de tvingas kompromissa med ytterkantspartierna.
Den som röstar på Vänsterpartiet i valet 2026 kommer vara fullt medvetet om att partiet kryllar av antisemiter och terrorvurmare. De vet att kommunalrådet och partistyrelseledamoten Anfal Mahdi (V) hyllade Hamas attack mot Israel. De vet att riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas (V) deltar i våldsbejakande demonstrationer där man sjunger om att skjuta raketer och krossa sionismen.
Den som röstar på Sverigedemokraterna vet att partiet har nazistiska rötter och gång på gång måste rensa bland såväl lokal- som riksdagspolitiker. De vet att de röstar på en partiledare som ägnat sig åt att spela bort stora summor på nätcasinon och bjuder in tvivelaktiga gäster till sitt bröllop. De känner till att Richard Jomshof (SD) och Björn Söder (SD) använder ett rasistiskt språkbruk, och att ledande Sverigedemokrater har dömts för allt från bedrägerier till vapenbrott.
Antagligen drömmer varken Moderaterna eller Socialdemokraterna om ett samhälle där de tvingas kompromissa med sådana politiker. Därför måste de arbeta hårdare med att forma sina berättelser om vilket Sverige de vill ha. Har man kämpat för att få igenom sin politik sedan tonåren borde det inte vara så svårt att formulera den berättelsen.