Vanvård på många slakterier

Politik2006-02-06 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Djuren kan inte slåss för sina rättigheter, vi människor har en skyldighet att vara deras röst. Det finns människor som har kurage att visa på den misshandel som förekommer bland slaktdjuren tack och lov, Gabrielle Meurer som nu arbetar som veterinär på Gotland är en av dem.
I programmet "Kalla Fakta", som visades i onsdagskväll blev det så uppenbart att det finns en stor feghet och intolerans bland människor, som har att se till djurens bästa, att inte utföra det arbete som de är anställda för.

Ska prövas i domstol
Allra tydligast blev de anmälningar som dras i långbänk eller läggs åt sidan för att sedan försvinna i pappershögarna när de blir preskriberade, man skyller på varandra. Grunden för rättsamhället är att om ett brott skall prövas i domstol så ska det ske inom preskriptionstiden.
I det tidigare programmet, som sändes för fyra år sedan, gjordes flera anmälningar som nu vid en uppföljning visar att de inte åtgärdades. Och jag undrar; kan det visa på att djurens rätt och välbefinnande har en lägre prioritet bland utredande myndigheter?
Och blir de som arbetar på slakterierna så okänsliga för hur djuren hanteras på vägen till slakterierna och under slakten att de inte vill se?
Samt en undran; vems ärende går besiktningsveterinärerna som ser och arbetar mitt i den verkligheten? Vilka åtgärder vidtas när det till exempel kommer in högdräktiga djur till slakt? Eller skadade och vanvårdade djur?

Misshandlas på våra vägar
Likaså visades det i programmet på den obefintliga tillsyn som görs vad gäller djurtransporter och på slakterierna.
Bakom siffrorna att 24 420 grisar, nöt och får som skadas så illa under transporten att köttet måste kasseras, finns uppenbart en hantering av djuren som inte är tillfredsställande.
Det betyder att i runda tal 470 djur i veckan misshandlas på våra vägar och som sedan fortsätter på slakterierna. När inte tillsynen är tillfylles så talar de siffrorna inte för något annat än att djuren i våra svenska transporter precis som ute i Europa i övrigt, är utlämnade till transportbolagens och djurproducenters godtycke.
Gabrielle Meurer som under sin anställning som besiktningsveterinär filmade den misshandel och vanvård som hon såg på slakterierna har av djurrättsorganisationer och andra som värnar djurens rätt fått utmärkelser för sin insats. Det hedrar henne men av andra är hon nu portad att arbeta på slakterier.

Våra djurskyddslagar
Att kämpa för slaktdjurens rättigheter och att inte bara acceptera situationen ses inte som något som skall belönas, förmodligen därför att djurens villkor bestäms av produktionsintressen.
Skall den djurlagsstiftning som finns vara effektiv och följas måste det finnas en trovärdig och tillräcklig tillsyn från myndigheternas sida och att de anmälningar som görs behandlas likvärdigt med annan brottslighet.
Behovet och kravet på ökad tillsyn blev så uppenbart efter reportaget. Menar vi något med våra djurskyddslagar är kravet på ökade och oanmälda besök på slakterierna ett absolut konsumentkrav.
Feghet och intolerans är inte vad som skall råda bland de som har att se till djurens rätt.
Det vi såg var ett fruktansvärt pris djuren fick betala för att till slut hamna på alla köttätande konsumenters tallrikar. Dock inte på min då jag slutade äta kött för åtta år sedan.