Vapen som värde i USA-valet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det underlättar för tilltron för huvudkandidaterna John McCain, republikanerna, och Barack Obama, demokraterna, om de visar sig kunna hantera så kallade värdefrågor, från bekännelse av att man tror på Gud, till enskildheter, som abort, forskning som berör synen på livet, samkönade äktenskap.
I USA är privatpersoners vapeninnehav en sådan värdefråga. Vapen är inte bara något som används vid jakt, för skydd, som samlarobjekt. Vapen är en symbol för frihet. Regler om vapen, som i andra fungerande rättsstater mest är en praktisk fråga, blir i USA hett politiskt stoff därför att de som önskar strängare villkor för vapeninnehav anklagas för att kränka en grundlagsfäst rättighet.
I grundlagen heter det: "Eftersom en väl reglerad milis är nödvändig för en fri stats säkerhet skall folkets rätt att inneha och bära vapen inte inskränkas."
Den engelska texten är tvetydig. Men 26 juni förklarade högsta domstolen i Washington, i ett fall som gällde vapenreglerna i just denna stad, att grundlagen skyddar enskildas rätt att inneha vapen. Beslutet fattades med fem röster mot fyra. Det är inte förbjudet med restriktioner för vapeninnehav, men domstolen ansåg att staden Washingtons regler sedan 1976 för förvaring av vapen i ett hem gör dem obrukbara, i praktiken ett förbud. Och det strider alltså mot grundlagen.
John McCain välkomnade varmt domstolens utslag. Barack Obama, jurist med grundlagen som specialitet, sade sig stödja laglydiga vapeninnehavares rättigheter men talade också om behovet av att rädda liv.
Mellan trettio och fyrtio tusen människor dödas årligen med skjutvapen i USA. Ungefär hälften av fallen är självmord. Det finns minst 200 miljoner vapen i privat ägo.
Högsta domstolens beslut orsakar ännu en debatt av det slag som brukar komma efter speciellt uppseendeväckande dåd med skjutvapen, om vad man kan och får göra för att minska våldet med skjutvapen. Sedan länge anses det vara republikanskt och konservativt att vara emot restriktioner för "laglydiga medborgares" vapeninnehav, och demokratiskt och liberalt att hävda att kontroll är bra för alla.
Men när McCain profilerar sig som vapenvänligare än Obama är det nog delvis för att skydda sig från kritik inifrån det egna lägret för att vara en liberal ulv i konservativa fårakläder. Han har exempelvis retat vapenlobbyn genom att vara för att privata försäljare på vapenmässor måste kolla sina kunder lika noga som proffsen är ålagda att göra.
Och demokraterna har all anledning att ligga lågt med vapenfrågan och inte kritisera högsta domstolens beslut. De tror att deras presidentkandidat Al Gore förlorade valet 2000 i sin egen hemstat Tennessee, plus kringliggande delstater med levande jakt- och vapenkultur, därför att demokraterna då kunde framställas som ett hot. Det hjälpte inte John Kerry i valet 2004 att han demonstrativt gick på jakt.
Högsta domstolens beslut leder nu till en prövning över hela USA av lokala regler om vapeninnehav. Meningarna går isär om följderna. Tipset är att i praktiken föga händer.
Hur som helst visar Obamas reaktion att demokraterna inte vill ha en konfrontation i valrörelsen om vapen - lika lite som i andra värdefrågor. Annat är mera lönsamt för partiet som inte än en gång vill se sig snuvat på Vita huset.