Några dagar efter midsommar i år släppte Statistiska Centralbyrån (SCB) ganska skrämmande siffror, som dessvärre bleknade lite i post-midsommarhettan. SCB kunde påvisa att medan skillnaden i medellivslängd mellan könen minskar så är det en annan faktor som visar på större skillnader i medellivslängd: utbildningsgraden. Medellivslängden för de som har läst på högskola och universitet är fem år högre än de som bara har läst klart grundskolan. SCB:s demograf Örjan Hemström förklarar skillnaden med att inkomster, vanor och arbetsmiljöer skiljer sig radikalt.
Var du bor är också en stor faktor i den förväntade livslängden. I Stockholmsområdet kan det skilja upp till 18 år i förväntad livslängd beroende på var du bor.
Bo Burström, som är professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, säger att skillnaderna i den förväntade livslängden i Stockholmsområdena är lika stora som de skillnader man såg i Väst- och Östtyskland.
S lanserade nyss ett mål om att sluta det man kallar hälsoklyftan - alltså de skillnader i hälsa, livskvalitet och livslängd som uppstår på grund av var man bor, vad man tjänar och hur ens bakgrund ser ut. Det är viktigt att våga möta ett av de största problemen i vår tid - de skenande inkomstklyftorna och dess katastrofala effekter på våra liv.
Inte bara livslängden påverkas av klyftorna i samhället, de påverkar också vår tillgång till utbildning och arbete. Unga med föräldrar som har akademisk bakgrund är mer benägna att själva plugga vidare efter gymnasiet. Barn som har välutbildade föräldrar får mer stöd och hjälp i sina studier, redan i grundskolan. De som inte har det halkar i större utsträckning efter.
Det finns de som säger att allt ovanstående bara handlar om fria val. Att de med lägre utbildningsgrad väljer att jobba på otrygga arbetsplatser eller på i socioekonomiskt svaga områden. Att unga själva har valt att inte plugga vidare. Tro inte på dem.
Det är djupgående strukturer i vårt samhälle. Hela vårt system är riggat med flera olika filer. Lite snabbare och lättare för vissa, mycket kämpigare och mer osäkert för andra. Vilka som hamnar var är inte en slump. Det beror på att vi fortfarande lever i ett klassamhälle. Klasstrukturerna styr fortfarande hur vi mår, vad vi äter, vad vi pluggar och hur länge vi lever.
Nu ska du få ett tips på ett riktigt härligt politiskt sommarpyssel! Gör så här: Ta en papperslapp, vilken som helst. Gärna ganska stor. Hitta en rejäl penna med bläck i någon gräll färg, gult och rosa är fint. Skriv med stora blockbokstäver: "Sverige är fortfarande ett klassamhälle". Dekorera. Låt torka. Sätt upp på din ytterdörr, ditt kylskåp, eller taket ovanför din säng så att du ser din teckning minst tre gånger om dagen. Tag det sedan i beaktning innan du röstar i höst. Perfekt att ge bort i sommarpresent till någon som fortfarande tvivlar!