Tomma tunnor skramlar mest. Sällan har Alliansens företrädare vid måndagens fullmäktigedebatt om årsredovisning och ansvarsfrihet för 2012, visat hur lite konkret politik man presterar som alternativ till den nuvarande majoriteten.
De äntrade talarstolen, en efter en, och ondgjorde sig över hur dålig den politiska ledningen numera är inom Region Gotland. Det fanns lyckligtvis några undantag. Visst, att kritisera och hitta fel och brister är väl vad man kan förvänta sig när nämnderna överskrider sin tilldelade budget. Regionens verksamhet blev 71 miljoner dyrare än budgeterat. Det är inte bara allianspolitikerna som är bekymrade.
Var fanns förslagen?
Nu skulle väl komma en omfattande beskrivning över vilka initiativ Alliansens ledamöter själva tagit i berörda styrelser och nämnder för att förhindra överskridandena. Att vara i opposition måste rimligen innebära att man lägger egna förslag om man inte gillar majoritetens politik.
Jag hade penna och papper i högsta hugg för att notera. Efter två timmar och 50 minuter (suck!) var det dags för regionfullmäktige att gå till beslut. Mitt papper var då helt blankt. Inte en rad var noterad!
Varför missade Alliansen tillfället att beskriva vilken kraftfull och konstruktiv oppositionspolitik man bedriver? Kan det bero på att den saknas? Kritiken skulle bli mer trovärdig om den också står i samklang med vad man själv uträttar.
Enighet bakom underskottet
Hur har det då fungerat i den nämnd som har det största överskridandet, hälso- och sjukvårdsnämnden? Jag är själv numera ledamot i nämnden.
Sedan den nuvarande majoriteten tog över i januari 2010 kan jag inte erinra mig något initiativ eller någon omröstning som Alliansens företrädare yrkat för att förändra och skära bort verksamheter.
Det politiska arbetet i nämnden sker i total enighet. Samtliga ledamöter, oberoende av parti, har arbetet inriktat på att få ekonomin i balans och samtidigt behålla den goda sjukvård gotlänningarna erbjuds. En vård där tillgängligheten är den bästa i hela landet!
Jag är inte säker på att vi kan behålla den positionen om den gotländska sjukvården går samman med Stockholm. En fråga som moderaten Gustaf Hoffstedt nu aktualiserat. Där har situationen uppenbart varit helt kaotisk i vinter.
Fullmäktigedebatten handlade om revisorernas rapport. En mycket bra rapport. Innehållsrik och lättläst. Det stycke jag speciellt fastnade för var att revisorerna inte kan uttala sig om regionens verksamhetsmål har uppnåtts. Orsak: Framgångsfaktorerna är för många och dessutom nedbrutna i ett flertal resultatkrav. Alltså, för oöverskådligt.
Jag är övertygad om att regionens kloka politiker och tjänstemän här kommer att starta upp ett förbättringsarbete. Har vi det optimala styrsystemet, eller är det kanske är det dags att se över hela systemet?
Snyggt och läsvärt
Vill passa på och lyfta fram rapporten: Årsredovisning 2012. En guldgruva för den som vill lära sig mer om Region Gotland, sprängfylld med intressanta fakta. Snygg layout och många fina bilder på barn och ungdomar!
En populärversion har delats ut till alla hushåll. Här kan vi åskådligt se vad vi får för våra skattepengar. Exempelvis, av en hundralapp går över 15 kronor till vår äldreomsorg, den enskilt största utgiftsposten av vår välfärd på Gotland.