Nu när Almedalsveckan är över kan man nu i lugn och ro summera vad som egentligen behandlades. Men även vad som inte kom upp på agendan. Om man koncentrerar sig till försvarsfrågan är det anmärkningsvärt att, de av tradition mest försvarsvänliga moderaterna var osedvanligt tystlåtna. Det kan knappast bero på att vi helt nyligen fått en försvarsminister (M) som kanske inte är helt varm i uniformen. Utan det är kanske mer ett resultat av att försvarsdepartementet sedan en längre tid helt kontrolleras av sitt motsvarande departement inom moderata finansen.
Här på Gotland har vi inte mycket till försvarsdebatt. Den ende som man kan förvänta sig en återkommande åsikt av är den kunnige Bengt Hammarhjelm, debattör och före detta chef för Gotlands Regemente. Den andre som man borde kunna förvänta sig en moderat försvarsåsikt ifrån är Rolf K. Nilsson. Men tyvärr sker då detta i en något mer diskret form på nätet. Vad gäller övriga partier är det inte bättre beställt - Folkpartiet inbegripet. Vi får hoppas att Allan Widman (FP) som erbjudits utrymme under Liberal kommentar vid något tillfälle aktualiserar och kommenterar Gotlands roll inom försvaret. Den så kallade "markeringen" att ställa stridsvagnar på ön blir allt mer svårförstådd. Begreppet "Gotland - hangarfartyget i Östersjön" ter sig allt mer tandlöst utan baserat flyg med understöd av basförsvar av luftvärnsrobot.
Vem berättar idag om multirollstridsflygplanet JAS-39 som efter sin insats mot Libyen enligt brittiska RUSI - som är ett oberoende utredningsinstitut inom försvar och säkerhet i Whitehall - visade sig stå i särklass? Enligt bedömarna överträffade den klart andra stridsenheter genom sin kvalitet på teknisk övervakning (ISR). Man fick under insatsen epitetet "partner number one" inom NATO-högkvarteret. Under Almedalsveckan kretsade frågorna - i den mån de förekom - mer kring om vi skall låta JAS-projektet åldras med värdighet och helt överlåta till SAAB att via BAC försöka kränga den uppgraderade EF-versionen enbart till utländska köpare. De som inser nyttan av förnyelse för framtiden med bättre räckvidd och sensorer.
Det dominerande temat var personalförsörjningsplanen i det nya yrkesförsvar som ersatt värnplikten. Ett resultat av omorganisationen av det svenska försvaret. Där uppgiften är att både kunna göra internationella insatser som och säkra skyddet av det egna landet med mindre resurser. En omöjlig uppgift anses av många. En undersökning visar att tre av fyra av den militära personalen anser att materieltillgång, utbildning och befintlig personal inte hänger ihop. Förbanden - då förmodligen främst inom armén - har svårighet att lösa sina uppgifter. Speciellt de som inte är direkt kopplade till internationell tjänst. ÖB aviserar att om inte något sker så får man lägga ner en hel vapengren. Flottan - ja vem vet. Samma dag som HMS Carlskrona kastar loss från hamnen i Visby för att förbereda en ny insats i Adenviken. Det är någonting som inte stämmer. Men var finns debatten?