1933 ges grafikmappen Humanitet ut, av en grupp fria konstnärer som revolterar mot det Europa som träder fram. Massarbetslöshet, social oro och växande nazism. Auktoritära diktaturer slår rot på kontinenten och fram träder en tid som i mångt och mycket liknar vår.
I bilder och målningar gör konstnärerna satir av krigsvindarna som drog genom Europa. En av bilderna föreställer två nazistsoldater som brottas på marken, omgivna av skallar och benknotor. I bakgrunden står en galge med snara.
Konstnärerna bakom Humanitet revolterade inte bara mot den utbredda misären och det ständigt överhängande hotet av krig, våld och död – de revolterade också mot den utbredda censuren mot samhällskritisk och fri konst.
När samhällsklimat hårdnar och det öppna samhället sluter sig är det första som begränsas de konstnärliga formerna att kritisera samhället. Oavsett om de tar sig uttryck i text, bildspråk eller i en grafikmapp. Eller protester. Samma tendenser måste vi motverka nu.
Okänd variabel
Den okända variabeln är ett fenomen som gör alla koncept framgångsrika. I kultur, exempelvis. Kriminalserier bygger på att den okända variabeln är brottslingen – det yttre hotet som ruckar på ordningen och vars väsen vi måste förstå för att ordningen ska bli återställd.
I romantiska komedier handlar det ofta om att jakten på Den Stora Kärleken. Visst kommer den, men vem blir det? Inte heller där är ordningen återställd förrän vi vet. Förrän den okända variabeln omgraderats till en känd variabel som det går att räkna med och förstå.
I samhällsutvecklingen är den okända variabeln beständig och följer som en röd tråd genom vår historia. Människans jakt efter svaret på det okända, har lett till alla stora mänskliga framgångar: utforskandet av nya himlakroppar och botemedel mot fruktade sjukdomar, till exempel.
Ett kort fönster
Vi har en begränsad tid, ett kort fönster att påverka forma återstoden av tiden som vi har till låns. Det är vår plikt att göra något anständigt av det. Vår jakt på ett okänt svar kan vara att leta efter lösningar mot de bergfasta ordningar som gör att vissa lever i misär och förtryck. Det kan bli vårt arv.
Vi kan börja med samhällskritiken. I ett demokratiskt samhälle har varje människa – oavsett vem hen är – rätt och möjlighet att yttra sin åsikt kring rådande samhällsordning.
Arbetsplatsbesök
Den senaste tiden har brandmän och vårdpersonal, som varit föremål för besök av SD:s Jimmie Åkesson på sin arbetsplats, vädjat till Åkesson att inte besöka deras arbetsplatser – av hänsyn till medarbetare och patienters obehagskänslor.
De möttes av hot och påhopp från SD:s kölvatten på exempelvis hatsajten Avpixlat. Samma reaktion mötte elever som stoppade ett skolbesök av SD på ett gymnasium i Stockholm.
Det är inte en mänsklig rättighet att besöka någons arbetsplats, men det är en rättighet att få känna sig trygg på sitt arbete.
Vanliga medborgare som uttrycker oro över ett rasistiskt parti möts av hat, hot och våld. Det är långt mycket allvarligare än någonting vi sett på mycket länge.