Varför anses inte tänderna vara en del av kroppen? Ja, det är ofta en fråga som kommer upp och jag kan inte annat än hålla med i frågeställningen. Tandvården är mycket betydelsefull för människors hälsa. Dålig tandhälsa minskar livskvaliteten avsevärt och kan leda till följdsjukdomar.
Tack vare tidigare gjorda investeringar och den fria barn- och ungdomstandvården har allt fler i vårt land en god tandhälsa jämfört med tidigare generationer. Men individens kostnad för tandvård kan dock bli hög, särskilt om det behövs mer omfattande åtgärder.
För att säkra en god tandhälsa i befolkningen och förhindra nya klasskillnader i tandhälsa är det nödvändigt att tandvårdsförsäkringen har starkt fokus på regelbunden och förebyggande tandvård samtidigt som det måste finnas ett bra skydd mot riktigt höga kostnader.
Alla ska regelbundet kunna gå till tandläkaren och ingen ska behöva avstå från tandvård av ekonomiska skäl.
Målsättningen på sikt bör vara att patientkostnaderna i tandvården omfattas av ett högkostnadsskydd av samma modell som gäller inom hälso- och sjukvården och att tänderna med detta ses som en del av kroppen.
Otillräcklig reform
Tandvårdsförsäkringen förändrades 1 juli 2008 då bland annat skyddet mot höga kostnader förstärktes jämfört med tidigare. Den tandvårdsreform som infördes var dock otillräcklig. Det förbättrade skyddet mot höga kostnader är viktigt och riktigt, men det räcker inte för att åstadkomma en god tandhälsa i hela befolkningen.
Reformen saknar i stort sett satsningar på den grundläggande och förebyggande tandvård som omfattar alla. Det medför att såväl patienternas som samhällets kostnader för tandvård riskerar att öka ytterligare i framtiden. De flesta patienter har inte fått billigare tandvård efter tandvårdsreformen. Riksrevisionen utvärdering av reformen (från 2012) visar att personer med låga inkomster och dålig tandhälsa inte i någon större utsträckning tar del av högkostnadsskyddet.
Fler avstår från vård
Andelen som avstår från tandvård trots behov har ökat sedan reformen. Drygt sju procent uppger att de trots dålig tandhälsa ändå inte besöker tandvården regelbundet. I nästan tre av fyra fall beror det på att de inte har råd att gå oftare.
Högkostnadsskyddets 3 000-kronorgräns är ett problem. Många med låga inkomster och dålig tandhälsa väljer bort regelbunden tandvård för att den är dyr och 3 000 kronor är för mycket för dem som har stora tandvårdsbehov och låga inkomster. Var femte vuxen svensk har inte varit hos tandläkaren någon gång de senaste tre åren.
Detta nedslående resultat måste regeringen ta på allvar. Riksrevisionen har föreslagit att regeringen ska följa upp om tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och träffar rätt målgrupper.
I socialutskottet där jag är ledamot framförde vi socialdemokrater att vi delade Riksrevisionen bedömning. Regeringspartierna, däremot, höll inte med om det utan tyckte att det räckte med att öka informationen om det nuvarande stödet.
Beslut i veckan
I veckan beslutade en majoritet i riksdagen, mot borgarnas vilja, att följa vårt förslag om att se över tandvårdsstödet.
Jag anser det vara av yttersta vikt att tandvårdsförsäkringen utformas så att alla regelbundet har råd att besöka tandvården och åtgärda tandvårdsproblem i tid.