Malin Dahlström, du är bra! Nu kommer du in på de viktiga frågorna, ideologin. "...det måste löna sig att utbilda sig...", skriver du (GT 1 juli 2011). Det är det liberala argumentet.
Det måste synas skillnader, vem är duktig och vem är mindre duktig? Om läraren har 120 fler akademiska poäng än sjuksköterskan, så motiverar det en löneskillnad på 10 000 kronor i månaden. Det är kanske vad fackföreningar ägnar sig åt, att räkna ut vad den ena människans arbete är värt i förhållande till den andras.
Man kan också se det som jag gör. Din begåvning, om den är musikalisk eller pedagogisk, har du fått som gåva. Skall du ha betalt för den? (Visst, en del musiker lyckas få jätteinkomster, men hur många är det?)
Utbildning i Sverige betalas helt av skattebetalare. Utbildning är en förmån som troligen ger ett mer stimulerande, ansvarsfullt och utvecklande arbete än att börja jobba direkt efter gymnasiet. Varför skall du då ha högre lön?
Som du ser lutar jag starkt åt likalönsprincipen. Jag menar att ett samhälle mår bäst av små skillnader i människors levnadsvillkor. Du vill ha utjämning mellan kvinnor och män, men stora skillnader mellan yrkesgrupper. Där har du det amerikanska systemet, eftersträvat av många.
Vi hade ett starkt utjämnat system i Sverige för några årtionden sen. För mig tycks det mest trist att små, starka grupper, som riksdagsmän, har kunnat driva upp sina löner utan att ta hänsyn till hur lönerna ligger för andra.
Sen kommer vi till värderingar. Med ditt sätt att se är läraren så särskilt värdefull, eftersom "... de är avgörande för ... samhällets utveckling". Hur är då värdet på undersköterskan, som tar hand om de gamla, de som jobbat hårt hela livet med villkor mycket sämre än lärarnas? Som jag ser det är allt hederligt arbete egentligen lika mycket värt för samhället. Vi behövs alla.
Överkonsumtion är problemet
Min "socialistiska" dröm ser ut så här: Sluta värdera människor efter hur mycket pengar de har! Vårt samhälles problem är överkonsumtionen. Den måste väl bero på att vi, allihop, har för mycket pengar.
Det är dags att vi börjar bereda oss på att sänka vår konsumtion både för våra medmänniskor ute i världen, och för miljö och klimat. Det är helt enkelt inte läge nu att kräva mer pengar just till min grupp.