Folk och Försvar har genomfört sin årligt återkommande rikskonferens i Sälen. Årets föredrag och diskussioner går nog till historien som de kanske mest intressanta och genomgripande på länge. Från samtliga inblandade utom Moderaterna framfördes klara besked om att bland annat Gotland är i behov av ett bättre försvar.
Eventuellt närvarande vänsterpartister – eller om man så vill de gamla kommunisterna – yttrade sig som väntat inte i frågan. Att vårt land i dagsläget har ett nationellt försvar som endast har förmåga att stå emot ett angrepp max en vecka oroade de flesta Sälenbesökarna – om än inte vår försvarsminister Karin Enström (M). Hon tyckte tvärtom att allt kanske inte var helt okej, men köpte tydligen FOI-forskaren Johannes Malminens beskrivning "vi flyter och sjunker inte omedelbart".
Rikskonferens förresten – Gotland och dess strategiska läge i dag och i morgon behandlades av ett flertal kunniga debattörer. Men var fanns gotlänningarna? Sanningen är att Folk och Försvarsföreningen här ute somnade in samtidigt som alla militära förband försvann från ön. Luften gick liksom ur den dåvarande styrelsen. Nu fick vi som är intresserade försöka följa konferensen via sammandrag och korta direktsändningar i SVT Forum. Men enligt utsago så finns i vart fall den lilla föreningskassan kvar i säkra händer, vilket ger goda möjligheter att verksamheten kan återupptas.
En anmärkningsvärd omsvängning i försvarsfrågan och inställningen till Nato kunde märkas under veckan. Efter att den estländske utrikesministerns rekommenderat ett svenskt medlemskap, och klara besked från danske Nato-chefen Anders Fogh Rasmusen att Sverige – även om man befinner sig i ett uppskattat partnerskap med Nato – inte kan påräkna något aktivt stöd vid ett eventuellt angrepp. För det krävs fullt medlemskap och godkännande av den 5:e solidaritetsparagrafen. Där Natos medlemsländer garanterar att stötta varandra vid ett eventuellt angrepp.
Tyvärr är det nog i dag många som tror att "jänkarna kommer nog till hjälp när det gäller". Baserat på vaga minnen från det samarbete som förekom under slutet av 2:a världskriget. Glöm det vill jag påstå. Vid konflikt kan vårt land i stället bli en förödande krigszon.
Det framgick helt klart att Socialdemokraterna har kommit på bättre tankar i Nato-frågan. Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) vill att riksdagen förklarar att stridsflygs- och ubåtssystemen är av nationellt säkerhetsintresse och behöver inte följa EU:s upphandlingsregler. Ett långsiktigt svenskt åtagande krävs för att behålla unik svensk kompetens och teknik. Något som inte innebär ett dyrare försvar enligt Hultqvist. Och han kan tänka sig diskutera ett svenskt Nato-medlemskap. Redan i dag är vårt försvar till stora delar Nato-anpassat efter insatser i Kosovo, Libyen och Afghanistan.
Folkpartiets linje till en Nato-anslutning kan nu i vart fall äntligen komma upp på bordet. Allan Widman (FP) vill se en genomgripande utredning om förutsättningarna. Och då gjord av kompetenta tjänstemän och inte politiker. Detta för att informera allmänheten, säkra folkförankringen och undvika politiska vinklingar.