Varför tiger den gotländska psykiatrin om drogmissbruket?
På Gotland skrivs det ut tre gånger mer psykostimulantia och fyra gånger mer antidepressiva medel än på fastlandet. Har öns sjukvård hamnat i klorna på läkemedelsindustrin?
Foto: MARK LENNIHAN
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Gotland ligger i topp
Det finns flera län där man valt en annan väg. Konsumtionen av centralstimulerande medel kan där vara en femtedel av den gotländska. Samtidigt kan konstateras att Gotland ligger i topp även vad gäller lugnande medel och sömnmedel till barn och ungdom.
Psykostimulantia kan göra vissa barn fogligare och anti-depressiva medel påverkar svåra depressioner. Men vad sker på sikt? Vad som oroar är att de kemiska experimenten med ungas hjärnor formligen exploderar.
Är det sannolikt att gotlänningar mår så mycket sämre än fastlänningar? Hur ser detta ut i marknadsföringen: Magiska Gotland - så mycket mer nervpiller! En kort resa långt bort.
Nej, det handlar snarare om att den gotländska psykiatrin har varit ett lättlurat offer för läkemedelsindustrins hetsjakt på nya miljardmarknader när de gamla sviktar. Därför gör industrin inte längre i första hand reklam för läkemedel.
Marknadsför sjukdomar
Man marknadsför sjukdomar och sponsrar patientföreningar. Till exempel propageras nu för en utvidgad ADHD-diagnos, som kan omfatta ännu många fler.
För något år sedan skrev jag i GT några artiklar om denna godtyckliga diagnostik. Varken då eller nu framträder någon ansvarig som förmår kommentera. Detta trots att ADHD-medicineringen har fördubblats på två år. Orsak till denna öronbedövande tystnad är antingen att man känner sig så upphöjd att man inte behöver gå i svaromål, eller så saknar man helt enkelt argument.
Drogfria behandlingsalternativ
Personligen börjar jag luta åt det senare alternativet. Man behöver ju bara skaka fram en enda referens till någon undersökning som redovisar positiva långtidseffekter av de vanligaste preparaten Concerta och Ritalina (metylfenidat) och som inte bara påvisar alla svåra biverkningar. Det tycks som om man inte kan åstadkomma detta.
Vilket i än högre grad motiverar den gotländska psykiatrins anpassning till drogfria behandlingsalternativ.