Varken flum eller betyg
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Mer betyg och mer utvärdering är ett tveeggat verktyg. Är det verkligen rätt att hela tiden med invecklade undersökningsscheman kolla vad de små barnen inte har lärt sig, för att kunna reparera. Hur känner sig barnen som ständigt utvärderas om vad de inte kan. Var tar läs- och lärlusten vägen då. Måste inte fokus ligga på vad barnen kan och lär sig och uppmuntra de unga till kunskap.
Anne-Marie Lindgren i tankesmedjan Idé och tendens har undersökt betygen och resultaten i främst storstäderna och funnit att klyftorna inom den svenska skolan ökar. De starka eleverna har blivit bättre och de svaga eleverna har blivit sämre. Och den ökande skillnaden beror på socio-ekonomiska faktorer. De svaga eleverna bor i områden med många lågutbildade, hög arbetslöshet, höga ohälsotal och ofta invandrartäta områden. De starka eleverna bor i stabila områden, har välutbildade föräldrar och låga ohälsotal.
Huvudorsakerna till att Sverige sjunker i en del skolundersökningar beror alltså inte alls på en flumskola med för lite betyg och kontroll. Det beror på faktorer som främst ligger utanför skolan och som gör det svårt för dagens skola att fullständigt lyckas med att motivera alla elever till kunskap och känna glädje i att studera. De unga som skolan inte klarar lever i miljöer, som gör att de inte är motiverade att lära sig och finna kunskapens glädje. För dem hjälper inte mer betyg. Det måste till en bättre struktur i skolan, mer personal till mindre grupper som med okonventionella metoder bygger upp nyfikenheten på kunskap och hittar vägar till läslust. Satsningar på bibliotek och datorer och ordentlig handledning för hur man använder dem. Samarbetet med föräldrarna måste ökas radikalt liksom med andra aktörer utanför skolan, som föreningslivet, fritidsgårdarna och kulturinstitutioner.
Skoldebatten får inte handla om mer betyg och hårdare tag, för det löser inte skolans problem. Och inte ger det de svaga eleverna större läs- och lärlust heller. Vad som behövs är satsningar för att minska segregationen i boendet och att barnen från alla socialgrupper blandas. Skolan kan inte klara de sociala problem som är hindren för att alla unga ska klara skolan. Därför måste det till en helhetsbild och en attack mot det som skapar ökade klasskillnader mellan människor.