Världen i kristallkulan 2007
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det var då världens regeringar överlämnade rätten att definiera terrorism och terrorister till en nykonservativ administration i USA, som inte bara var illa rustad för uppgiften att leda världen, utan också hade en agenda som få länder ställer upp på vid närmare eftertanke.
Är på väg ut
Resultatet känner vi. Inga politiker har gett terrorismen en sådan skjuts framåt som George W. Bush och Tony Blair i Storbritannien. Det bästa med år 2007 är att båda två är på väg ut. Bush blir med demokratisk majoritet i kongressen en ännu "lamare anka" tills hans mandatperiod löper ut 2008.
Blair har lovat avgå till våren och efterträds troligen av den försiktigare Gordon Brown. En rad av deras konservativa och exkommunistiska medlöpare i Europa har också försvunnit från den politiska scenen.
Slipper vi spektakulära terroristattacker, kan 2007 bli ett riktigt skapligt år. Det är svårt att upptäcka några större hot mot världsfreden. Den perenna krisen kring Nordkoreas kärnvapen i skapar oro i den delen av Asien och skulle kunna öka spänningen mellan Kina och Japan.
Särskilt om Japan försöker skaffa kärnvapen. Men även om nationalismen av och till blossar upp i båda länderna, vill varken Kina eller Japan äventyra sina affärer. Särskilt Kina, som också har OS 2008 att tänka på, visar stor återhållsamhet i världspolitiken.
Krutdurken i Mellanöstern
Mellanöstern har länge beskrivits som en krutdurk, men inget land är tillräckligt starkt för att sätta igång något större bråk. USA söker febrilt efter vägar ut ur Irak, och Israel fick sig en näsbränna i Libanon. Kloka israeler inser att ockupationspolitiken äventyrar landets säkerhet och överlevnad, i alla fall som judisk stat.
Men det krävs katalysatorer för att få igång en fredsprocess. Europa skulle kunna vara en sådan, men har hittills mest klantat till det genom att ställa upp på USA:s bojkott av den folkvalda palestinska regeringen.
Nya mer pragmatiska ledare i Europa kan under den försynta Angela Merkels ledning få fart på det just nu litet syrefattiga europeiska samarbetet. Det behövs ett dynamiskt och utåt enat Europa, vad vi än tycker om alla petiga direktiv från byråkratin i Bryssel.
Ryska oljan och gasen
Idag lever Europa inte upp till sitt ansvar i världen. Det är alltför mycket "följa John" i förhållande till USA. EU har inte heller någon politik gentemot Putins alltmer auktoritära Ryssland. De europeiska länderna konkurrerar aningslöst om den ryska oljan och gasen i stället för utnyttja sin gemensamma styrka.
Oron för vad som håller på att hända med världens klimat för fattiga och rika länder samman. 2007 kan bli ett genombrottsår för internationellt samarbete på miljöområdet.
Förhoppningsvis också för krafttag mot de ekonomiska orättvisor som ligger bakom många av världens konflikter, inte minst i Afrika och Mellanöstern.
Positivt är att "sydländernas" ekonomiska och politiska inflytande växer på bekostnad av "nordländernas". Med fler maktcentra blir det bättre balans i världen, och det är bra för freden och framåtskridandet.