Vårt behov av lek

Politik2013-08-09 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Medeltidsveckan pågår som bäst. Men så värst mycket medeltid är det inte vi ser på gator och i gränder. Tidsepokerna blandas friskt och historiskt kunniga dömer ut en hel del av dräkterna.

även en huvudsakligen korrekt outfit som kunde ha passat bra åtminstone under någon del av den långa period vi kallar medeltid kan tappa trovärdighet genom att kombineras med glasögon, mobiltelefoner och sneakers som bara är så mycket 2013.

Kulisserna finns förstås där men hur såg det egentligen ut i Visby? Fanns det blomlådor med pelargoner, var gatorna rena och såg husen verkligen ut så här när de var nybyggda eller rentav under uppförande? Stora delar av innerstan måste ju ha varit byggarbetsplats under vissa och långa perioder. Och i det imponerande tältlägret i östergravar står bajamajorna i rad lite lagom i skymundan

Nej, det är klart att vi inte återskapar medeltiden, vi leker den. Och vad är fel i det? Ingen av oss skulle nog vara beredd att på allvar leva på det sätt människor gjorde då.

överrepresentationen av välbärgade personer bland de nutida medeltidingarna skulle nog ha varit minst sagt häpnadsväckande när det begav sig. Och 2000-talets kvinnor vill helt enkelt inte styras av konventioner som säger att håret inte får synas. Det finns det anledning att vara glad över.

Det hela är snarast en lek med identiteter. I GT:s reportage i tisdags beskrev en mångårig besökare det som att han är sig själv när han klär sig i medeltidskläder.

Jag tror att han fångat något av kärnan i upplevelsen för många. Att klä ut sig blir ett sätt att smita från verkligheten en stund, slippa krav och vara och göra som man vill. Och det finns förmodligen en och annan där ute som egentligen skulle ha lust men inte riktigt är beredd att komma ut som medeltiding.

Dessbättre går det precis lika bra att inte klä ut sig alls, man kan gå på evenemangen ändå, förfasa sig över tilltagen eller glädjas åt uppfinningsrikedomen allt efter behag.

Det finns inslag i veckan där man verkligen försöker att vara så autentisk som möjligt. Det är imponerande och bra, det finns givetvis ett värde i att sprida så mycket kunskap som möjligt om den tid som så starkt präglat vår enda och unikt särpräglade stad. Föreläsningar och visningar är viktiga inslag och bidrar till attraktionen.

Men att allmänt ställa starkare krav på de deltagare som väljer att åtminstone försöka se medeltida ut stänger ute den som inte passar in. Plastsvärd och papptallrikar går att stå ut med. Jag tror att även de mer renläriga i längden tjänar på att medeltidsveckan får lov att vara både en god historielektion och ett stort lekland för både barn och vuxna.