Kyrkovalet har som synes här bredvid fortsatt att engagera.
Det är uppenbart att skribenterna lägger ner stor energi på form och organisation vilket är det som huvudsakligen debatterats här. Huvudsakligen är det partiernas roll som ifrågasätts.
Det vill säga de partier som vi är vana vid att möta i allmänna val till riksdag och regionfullmäktige. Och som somliga inte vill ha med i kyrkovalet eftersom det är en kvarleva från statskyrkan och det inte är så inom andra delar av föreningslivet. Medan andra menar att det är logiskt att man bär med sig sin politiska åsikt in i kyrkans arbete.
Det må man nu tycka vad man vill om men klart är att Svenska kyrkan har en del jobb kvar att göra efter sin skilsmässa från staten. Det påminner med andra ord ganska mycket om andra skilsmässor. Det tar tid och kraft att säga adjö även om man är överens om att gå skilda vägar.
Men det är samtidigt viktigt för att kunna gå vidare. Kanske är det här bara ett av flera tecken på att vi försöker fuska oss förbi det som kan vara besvärligt. Jag hörde för en tid sedan att det finns tecken på att människor oftare väljer bort begravningar eller håller dem i en mycket liten krets.
Det är svårt att samla släktingar som spritts över landet och världen, vänner och bekanta kanske inte vill eller kan ta ledigt för en begravningsakt som numera nästan alltid hålls på en vardag. Det är så mycket annat som ska göras.
Jag tror att det är fel tänkt. Vi behöver ritualer och markeringar av våra livshändelser oavsett om de är till glädje eller sorg. Vi behöver välkomna nya människor till livet och säga farväl till de som lämnat det. Känslorna finns där oavsett om vi låter dem komma till uttryck eller inte. Och nästan alltid är det gott att dela dem med andra medvandrare här på jorden.
En gång erbjöd kyrkan självklart rutiner, officiant och lokal för de här tillfällena. Ofta var de till glädje eller tröst, ibland nyttjades de till straffpredikningar och maktutövning. Idag får vi skapa våra egna ritualer. Den som tror kan ta hjälp av sin eller sina gudar, vi andra får välja andra metoder.
Men slarva inte med ritualerna; vi behöver dem.