Vart tar vi vägen, när politiker står och stampar på samma ställe, när tillståndet i världen ser ut som det gör, när tiden rinner iväg och livsavgörande beslut behöver tas, och människors missnöje tvunget måste ledas in i en samhällsförändrande kraft. Det är nu det verkliga politikerföraktet gror, när vuxna människor som säger sig ta ansvar inte inser att det handlar om alla medborgare i det land de så småningom är satta att styra. Inte som nu till varje pris bita sig fast i samma retorik som under valkampanjen.
Det som pågår påminner starkt om ANC i Sydafrika, ett parti som aldrig kunde lägga kampen bakom sig för att sätta sig till bords och skapa den nödvändiga framtid som människor krävde och var i behov av. Liksom ANC backar dagens svenska politiker ständigt till gårdagen. Det är inget annat än en utförslöpa som pågår. Medan rika blir rikare och fattiga fattigare, andra som hade det bra blir omsprungna. Vilket hopp om framtiden, mänsklighetens överlevnad ger den pågående lervälling som alla politiker försatt oss i? Dämpar dagens vanvettiga, snurriga situation människors missnöje? Icke. Hejdar den folkvandringen? Icke. Icke.
Vid 1800-talets slut gick man till storms mot orättvisorna. På 30-talet utmanövrerade Bondeförbundets yngre riksdagsmän sin egen partiordförande Olof Olsson, som var lika låst i huvudet som dagens Annie Lööf, för att bakom hans rygg skapa samarbetet med Per Albin, kohandeln, som varade in i och över kriget.
I London skapade missnöjet med politikerna en enande kraft under lördagen. Över en halv miljon människor sa ifrån att de förhandlingar som pågår inte är hållbara. Människors och ungdomars vana vid sociala medier tål inte långbänkar, men vad vill unga med klimat, fördelningsresurser, fred, frihet och demokrati?
Vi är ett land känt för att organisera oss. Folkrörelser har varit vårt motto och är så än bland den äldre befolkningen. Varför organiserar sig inte dagens svenska ungdomar som britterna i någon form? Om man orkar släpa sig till valurnorna, kan man väl släpa sig ut på gatorna och säga ifrån. Eller använda den där manicken som man ständigt har för ögon och öron och bilda Communitys eller hur man nu snabbmöts på nätet. Varför inte överväldiga alla partiledare med twitter. Gör något för att ändra på sakernas dystra tillstånd och den dödsbringande högerpopulismen. Tydliggör er framtid. Det skall så lite till för att vända på kuttingen i dag om man orkar lyfta sin blick eller häck. Kolla Trump, han är snabbare på knappen än någon annan.