"Västerlandet kan vara stolt"
Ulf Jansson. Vill lyfta fram det kulturarv som byggt samhällen med större tolerans och frihet än i varje annan kultur.
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vilken betydelse har svenskämnet för bildningen i samhället?
- Enormt! Eftersom läsningen har gått tillbaka i största allmänhet i samhället så ska skolan naturligtvis satsa extra just på detta. Bristande läsförmåga är ett ödesdigert handikapp.
Hur har svenskämnets historia sett ut i Sverige?
- Det fanns en folkbildningstradition som var väldigt stark i Sverige, som skapades av liberaler och socialister i slutet av 1800-talet. Där var kulturell bildning och politiskt kunnande det centrala. De som arbetade fram förvandlingen av den svenska skolan efter kriget, det som ledde till enhetsskolan och så småningom grundskolan, var inspirerade av den traditionen. De tog med sig bildningskravet. Svenskämnets ställning var mycket stark på den tiden.
- I säkert mer än 50 år har svenskan varit det ämne som haft flest timmar och två olika betyg. Fram till 1995 när förra gymnasiereformen kom. Den reducerade svenskans betydelse och slog ihop två betyg till ett.
Du har sagt att du tycker att utbildningsminister Jan Björklund borde precisera betydelsen av "svenskan är skolans viktigaste ämne"?
- Gymnasieutredningen fick ett tilläggsdirektiv om att den också skulle undersöka om det inte fanns klara fördelar med att återinföra två betyg i svenskämnet. Men utredningen, som annars är väl underbyggd, avspisar förslaget om att återinföra indelningen i två betyg.
- Det finns inga ämnesexperter som oväldigt kan avgöra den här frågan. När Björklund tog upp frågan om två betyg i svenska var han rätt ute. Jag önskar att han skulle stå fast vid detta och ta ett politiskt beslut om att alla svenskkurser ska läsa både språk och litteratur och ha två betyg. Då måste Skolverket rätta sina läroplaner därefter.
Hur ser svenskans framtid, i övrigt, ut i skolan?
- Det har argumenterats för att svenskan ska bli ett rent "nyttighetsämne" och koncentrera sig på det direkt användbara. Självklart ska svenska vara ett ämne som tränar språkutvecklingen, men det ska också vara något mer än det. Ett enda betyg är ett steg på vägen mot att ta bort bildningsdelen. Det är en gradvis urholkning.
- Svenskan ses idag som ett ämne som ska organisera språklig aktivitet, man talar om att dagens elever jonglerar med ljud och bild och därför ska ämnet anpassas till det och "öppna sig mot en föränderlig omvärld". Men träning i att läsa längre texter är precis vad gymnasielever saknar när de kommer till universiteten.
Finns det en rädsla som gör att man drar sig för att värna det svenska kulturarvet och därmed undviker att betona bildningsdelen?
- Nja, det är en fördom och den är i grund och botten politisk. De argument som används är att man inte ska sätta den västerländska kulturen och bildningen framför andra kulturers bildning och litteratur, man ska vara öppen för allt. Man tänker sig att eleverna ska läsa lite här, lite där. Det blir inget sammanhang av någonting. Man har ingenting att relatera till om man inte har kunskaper om den egna kulturen.
- Samma argumentation säger att den västerländska kulturen åstadkommit så mycket ont, kolonialism, världskrig, kapprustning - vilket är sant. Men trots det har vi byggt välfärdssamhällen, med större tolerans och frihet än i varje annan kultur. Trots felstegen och brotten har vi ändå lyckats skapa ett samhälle. Den tradition som skapat detta ska lyftas fram. Det västerländska kulturarvet är sannerligen ingenting att skämmas för!