Västra Balkan i jämmerdalen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Femton år efter freden i Bosnien och Kroatien och elva år efter kriget i Kosovo förblir västra Balkan en konflikthärd.
Positivt i misslyckandet är ändå att här gäller "jaw-jaw", inte "war-war", för att citera Winston Churchill, som påpekade att det är bättre att käfta än att slåss.
Men EU och USA och aktörer på plats tröttnar, när käftandet pågår resultatlöst år ut och år in. Det hämmar ekonomisk utveckling och politiskt samarbete i hela regionen.
Bosnien-Hercegovina har val i oktober. Med en arbetslöshet på 40 procent tycks huvudfrågan given. Men valet kan i stället fortsätta gå i nationalismens tecken. Alltså, att muslimska bosnjaker, och serber, och kroater röstar på de partier som uppfattas bäst trygga gruppens intressen.
På den kommunistiska tiden fick muslimerna, bosnjakerna, ställningen som egen nationalitet, med rätt till en delstat. Den serbiska minoriteten, 30 procent, och kroatiska, 15 procent, hade då inga problem med detta eftersom hela landet ju ändå var en kommunistisk enpartistat.
I dag är Bosnien en stat baserad på de tre folkgruppernas samtycke. Utan detta samtycke hotar upplösning. Exempelvis röstade i förra valet 2006 hela 67 procent i den serbiska delrepubliken, Republika Srpska, på partier som hotar bryta sig loss ifall centralmakten stärks, så som muslimerna - och världssamfundet - vill.
I höstas, under det svenska ordförandeskapet, erbjöd EU parterna en paketlösning. Men muslimerna tyckte den innebar oacceptabla eftergifter för serberna. Medan Milorad Dodik, ledare för serbernas största parti, sade att förslaget var oacceptabelt av motsatt anledning.
Mladen Ivanic lämnade 2003 posten som regeringschef i Republika Srpska för att sedan i fyra år vara Bosnien-Hercegovinas utrikesminister. Hans parti (5 procent i valet 2006) har samverkat med Dodik men hoppade av, säger Ivanic, i protest mot Dodiks självsvåldighet och dåliga ekonomiska politik.
På besök i Stockholm, inbjuden med andra politiker från västra Balkan av Jarl Hjalmarson-stiftelsen, uttrycker Ivanic skepsis mot omvärldens försök att påskynda en förändring av Bosnien. Landets problem är inte organisationen utan frånvaron av tillit, säger han. Exempel: Ivanic hyser inget förtroende för bosnjaken Haris Silajdic, en av landets tre presidenter, på grund av den roll denne spelade tidigare i den bosniska konflikten.
I början av juni är Sarajevo platsen för en stort anlagd konferens om västra Balkan. Tanken är stärka försoningskrafterna med hjälp av ett hägrande EU-medlemskap. Men EU visar sig ju just nu inte från sin mest attraktiva sida. Och 15 år efter Dayton och elva år efter kriget i Kosovo står det klart att västra Balkan vägrar följa mönstret i Västeuropa för 50 år sedan.