Vem är det som svettas i valbåset?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Genom att studera människors reaktioner på plötsliga ljud och skrämmande bilder har ett forskarlag i Nebraska kunnat dra slutsatsen att fysiska reaktioner på vissa stimuli kan förutsäga vilken politisk läggning en person har. Efter att ha mätt ögonrörelser och svett- och salivutsöndring vid plötsliga ljud och bilder med skrämmande motiv och senare intervjuat samma personer om deras åsikter i olika politiska frågor har man fastställt ett samband mellan de som reagerar starkare fysiskt på ljud och bild och konservativa värderingar. Det omvända gäller för liberalerna som inte reagerar lika starkt på sinnesintryck av samma karaktär.
Dessa data strider emot den annars utbredda uppfattningen om politiska värderingar som ett resultat av miljö och erfarenheter; en människas kontext. Undersökningen är gjord i USA och behandlar i första hand det amerikanska politiska fältet och går därmed inte att direkt översätta till svenska förhållanden. Men den kastar ändock lite nytt ljus på den alltjämt pågående debatten om konservatism och radikalism i kulturkretsar. Kanske rår den kulturkonservative inte för sin läggning - lika lite som den radikale styr över sin.
Egentligen framstår det inte som särskilt överraskande att människor som reagerar starkt på potentiella hot är mer sannolika att argumentera för åtgärder som generellt skyddar mot hot i samhället; som dödstraff, patriotism och krig. Och på motsvarande sätt att de som inte reagerar lika kraftigt på ljud eller bilder skulle vara mer benägna att stödja en liberal invandringspolitik, pacifism och vapenkontroll.
Och om det stämmer så har vi äntligen svaret på varför det är svårt att övertyga en liberal att rösta konservativt och tvärtom. Men vad betyder denna kunskap? Egentligen förändrar det ingenting. Vi kommer fortsätta att försöka övertyga varandra om att vår egen syn på straff eller socialbidrag i en fråga är bättre än motståndarens. Men om man betänker möjligheten att anledningen till varför man tycker si eller är medfött finns det förstås mindre anledning att hetsa upp sig när man inte lyckas vinna över den som har en annan uppfattning.
Sedan är förvisso inte generna isolerade, utan kan väckas eller dövas med hjälp av miljö och utanförliggande faktorer. Allt är ett samspel. Men då det sedan 60-talet varit populärt med sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller för det mesta, är det hög tid att pröva andra sätt att förklara hur människan fungerar.
Inför kommande valkampanjer kan det kanske vara användbart med vetenskapliga rön som bekräftar vad många misstänkt länge; att vi är minst lika mycket fysiska varelser som sociala. Det framstår dock nästan som lite apart att säga i en tid som fokuserar så mycket på den formbara delen och nästan inte alls på den fysiska kroppens begränsningar.