Upproren går som virvelvindar genom samhällsstrukturer som sett sig själva som nog och inte tillåtit sig att vare sig efterfråga eller se människan. Att Nordkalk insett att kommunikation är nödvändig kom som så mycket annat i sista minuten, men koncernchefen infann sig dock i egen hög person en frusen måndagskväll i ett mycket ödsligt Visby. Och det gladde.
Ansvar och samexistens
Det talades om ansvarsfullhet gentemot, miljö, samhälle, kunder, personal och ägare och en samexistens på norra Gotland. Samexistens kan vara vatten. Visste du att det rinner 77 liter vatten i sekunden per år till Bäste träsk?
Miljön kring Bunge-Ducker är inte bara hällmark, fibblor, mycket höga naturvärden och starkt hotade arter, en kunskap som överraskade många. Miljön är också vatten och människor, den levande omgivning som inte är kunder, personal och ägare.
Vi vet nu att Sverige står för 80 procent av järnframställningen inom hela EU, att Gotland bidrar med tre fjärdedelar av den kalk som brukas i industrin. Att gotländsk kalk är bäst, vackrast och hårdast. Järnproduktionen skall tredubblas de kommande åren.
Man lockar med 50 000 nya arbetstillfällen men talar lite om att mineraler som järn och kalk är ändliga som så mycket annat.
Hur skall resurserna under jordytan inte bara brytas för att skapa jobb utan också förvaltas för framtida generationers väl och ve? Jobben och gruvorna och kalken ligger inom ramen för ett tidsperspektiv om tjugo år framåt.
Längre kan man inte förutse. Inte vet man heller om människor kommer att stärka samhällen kring gruvdriften och skapa städer eller om det kommer att bli fly in-fly out, som ofta är fallet idag till olje-, vind- och gruvjobb.
Vattensäkerhet
Nutida säkerhet talas mycket om. Det mäts, borras och mäts igen kring vattenflöden och saltvattenfickor på norr. Det bollas siffror och säkerhet. Vad är då vattensäkerhet? Jo enligt professorn i hydrologi Gia Destouni är det ”tillräcklig mängd tillräckligt rent vatten där och när det behövs.”
Och kvarstår gör vetskapen att Gotland har brist på vatten av ändamålsenlig kvalitet. Vattenbrist har lite att göra med nederbörd. Dessutom har Gotland saltvatteninträngningar och gamla fickor med saltvatten här och var i berggrunden.
Vatten är komplext och överraskar och därför måste vattenfrågan hanteras klokt. Att pumpa upp vatten kan förändra minsta lilla flöde och ge saltvatteninträngning sa också professorn medan Nordkalks vattenkonsult kände sig trygg med vad han höll på med.
Har Miljö- och hälsoskyddsnämnden kunskap om vad som kan ske i marken, vid provpumpning av brunnar? Det var en tanke som ögonblickligen slog mig. Skadar de brunnar och skapar saltvatteninträngning i stället?
Vatten överraskar
Det talades om sannolikheter kring vatten. Inga mätningar i världen, kan ge ett fullständigt svar om vad som kommer att hända med grundvattnet vid brytning.
Tro kan man göra, men veta säkert vad samtliga vatteneffekter kommer att bli i vattentäkter och våtmarker kan man aldrig. Vatten överraskar. Det gör också sprängningar och uppkomna sprickor.
Och vad händer efter de tjugo årens eventuella brytning, det gav ingen svar om. Men när Nordkalk lämnat området, fortsätter vatten att rinna. Vem säkrar vattnet på norr i framtiden?