Vem kan svara när plikten kallar?

Politik2007-05-21 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Försvarsminister Mikael Odenberg förespråkar en reformering av den svenska värnplikten med en början med en översyn av pliktlagstiftningen. Istället för allmän värnplikt har Odenberg uttalat visst stöd för ett system som innebär att värnplikten aktiveras vid behov. Den av Odenberg tillsatta utredningen kring pliktlagstiftningen ger upphov till oro.

Socialdemokraterna under Perssons styre genomförde ett aktivt och systematiskt nedmonteringsarbete av det svenska försvaret. Erlanders löfte till det svenska folket att Sverige aldrig mer skulle vara så oförberett igen som inför andra världskriget har sedan länge varit reducerat till ett dammigt uttalande i historien. Göran Persson var ingen försvarsvän och den förra försvarsministern Leni Björklund hade ett förflutet som aktiv försvarsmotståndare. Den socialdemokratiska linjen i försvarspolitiska frågor var tydlig; försvaret var en gammal samhällspolitisk institution som hade gjort sitt och som därför kunde sättas på undantag.
Det är mot den bakgrunden som den borgerliga regeringen och Alliansen har ett ansvar, ansvaret för att återställa vad socialdemokraterna med allierade irrationellt raserade. En modern, utvecklad och ändamålsenlig försvarsmakt tar betydligt längre tid att bygga upp än vad den tar att lägga ner. Försvarspolitiska beslut måste således vara långsiktiga och fattas utifrån föresatsen att vi aldrig med säkerhet kan veta hur det politiska världsläget är om fem, tio eller tjugofem år.

Den svenska värnplikten utgör en grundsten i det svenska försvaret, socialdemokraternas nedrustningsiver till trots. Värnplikten vilar uppå tanken om ett folkförsvar, att vid händelse av krigstid skall landet försvaras av sina egna. Odenbergs tankar kring den svenska värnplikten målar upp bilden av en tämligen oförutsägbar värnplikt. Hur skall försvarsmakten kunna planera, genomföra övningar och överhuvudtaget bedriva verksamhet om den inte vet hur många människor den skall utbilda? Att ha en värnplikt som aktiveras först när det finns allvarliga skäl för oro framstår som ogenomtänkt. Ett försvar byggs inte på en dag och när det finns allvarliga skäl för oro skall försvarsmakten står beredd att göra sitt primära arbete, att försvara landet. Utbildning av de som skall utföra det arbete skall vid en sådan tidpunkt redan vara avklarad.

Sverige har ett antal internationella åtaganden som innebär att vi måste vara beredda att skicka soldater till krigshärjade länder för fredsbevarande insatser. För det behövs det människor som har fått adekvat och välunderbyggd utbildning för det arbete de eventuellt blir beordrade att utföra. Därtill skall Sverige ha ett välfungerade försvar för den händelse att framtiden för med sig en händelseutveckling som innebär ett hot mot de värden vi har byggt vårt samhälle på, även om vi inte bedömer det som sannolikt i dagsläget. Regeringen, och framför allt Mikael Odenberg, har en plikt att återställa vad socialdemokraterna med allierade förstörde. Ett försvar byggs inte på en dag. Därför kan man inte ha en pliktlagstiftning som indikerar att så kan göras. Försvarsarbete är ett långsiktigt arbete som bör bedrivas efter tesen "för det fall vi behöver skall vi kunna försvara oss, låt oss hoppas att det aldrig behövs.