Vem ska betala polisen?

Politik2012-07-10 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Sverige är mitt uppe i festivalsommaren. Det känns som att det snart finns en festival i vartenda obskyrt hörn i hela landet. Det har däremot de senaste åren blivit betydligt svårare att tjäna pengar på att driva en festival. Framförallt har det märkts i år där olika festivaler har krävts på stora summor pengar.

Anledningen är att Rikspolisstyrelsen blivit tydligare i hur polismyndigheterna i landet ska följa ordningslagen. Lagen säger att arrangörerna själva ska stå för kostnaderna av polisbevakning om det inte arrangeras av en ideell förening. De festivaler som drivs i vinstsyfte måste helt enkelt stå för hela den faktiska poliskostnaden.

Det finns flera problem med det här. Ett är att kostnaderna kan bli så höga att en festival inte kan genomföras. I vintras så tvingades till exempel Majestiq 12 i Norrköping att ställa in just på grund av höga poliskostnader. I längden blir resultatet blir att många festivaler kommer att tvingas minska i storlek eller läggas ner helt. Alla har inte råd att jobba och driva en festival ideellt.

Ett annat problem är att det är de olika lokala polismyndigheterna själva som bedömer hur många poliser som behöver närvara och tar betalt därefter. Arrangörerna har idag helt enkelt inget annat val än att betala det pris som polisen bestämmer och ingen chans att påverka. Enda sättet att ändra på det är att överklaga till domstol. Flera festivaler har också gjort det, bland andra Sweden Rock i Blekinge och Peace & Love i Dalarna. Tillsammans är de ålagda att betala ca 3 miljoner i polisinsatser i år.

Ingen överklagan har dock nått upp till Högsta förvaltningsdomstolen, så huruvida det är möjligt att ändra polisens beslut är ännu inte utrett.

Men det som på riktigt är oroande är att privata aktörer över huvudtaget ska betalas för polisbevakning. Polis är som vilken statlig uppgift som helst, bara betydligt mycket viktigare.

Att motivera lagen med att någon tjänar pengar på det håller inte heller. Speciellt som det är okej att tjäna pengar på annan statlig infrastruktur. Företag som frakta varor på Trafikverkets vägar debiteras till exempel inte för kostnaderna av att bygga vägen.

Den största ironin är att kostnaderna för polisbevakning inte ens går till den lokala polisen som utför arbetet. Det försvinner rakt in i det stora svarta hål som är stadskassan. Vad lagens egentliga syfte är, blir då helt enkelt väldigt svårt att förstå.