Vem ska driva Arbetscentrum?

Politik2007-04-04 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den borgerliga regeringen håller på att helt lägga om arbetsmarknadspolitiken. Det mesta av olika åtgärder för att stärka de arbetslösa med utbildning, praktik och andra åtgärder plockas bort och dessutom sänks ersättningarna i olika former av åtgärder.
På Gotland har vi sedan länge ett väl fungerande verktyg som heter Arbetscentrum. Där kan drygt 1 000 långtidarbetslösa varje år få praktik och jobb inom kommunens olika verksamheter. Av dessa drygt 1 000 är hälften ungdomar och sedan förra året är cirka 70 personer ute i plusjobb i bland annat skolan, vården och omsorgen. Där gör de goda insatser för barnen och de äldre och de själva växer, blir sedda och känner att de betyder något. Dessa plusjobb fortsätter in i 2008. Men hur det blir med den övriga verksamheten på Arbetscentrum är mer osäkert.
Alla partier i kommunen var överens om att bilda en särskild politisk nämnd, som skulle samordna och vässa kommunens och statens åtgärder för de arbetslösa. Nu har den borgerliga regeringen plockat bort det ena verktyget efter de andra, så verktygslådan är tom. Än så länge heter det att nämnden skjuter på starten ett år, men vad ska den göra. Enligt den borgerliga regeringen ska kommunerna inte ägna sig åt arbetsmarknadspolitiska åtgärder för sina arbetslösa. Det är helt och hållet arbetsförmedlingen ansvar.
Hur blir det då med den viktiga verksamheten för de långtidsarbetslösa som Arbetscentrum bedriver. Vill kommunledningen driva detta vidare i kommunal regi och kan de i så fall sälja tjänsterna till arbetsförmedlingen? Eller ska hela Arbetscentrum läggas ner och de 1 000 långtidsarbetslösa lämnas åt sitt öde? Kommunen lägger idag hälften av pengarna som Arbetscentrum kostar, cirka tio miljoner kronor om året.
Ska dess miljoner sparas in och de långtidsarbetslösa som idag utför för dem och kommunens innevånarna vettiga uppgifter, kastas ut på den öppna arbetsmarknaden för att slåss om de jobb som inte finns på Gotland? Bland Gotlands många arbetslösa finns människor som inte har möjlighet att få ett jobb på den öppna marknaden. De har någon form av hinder eller handikapp, som gör att de inte kan konkurrera med andra om de få jobb som finns. För dem har Arbetscentrums verksamhet varit stärkande både för själen och plånboken. Dock mest för själen, för ersättningarna är inte höga.
Den borgerliga majoriteten i Gotlands kommun måste bestämma sig om de ska göra något aktivt för öns arbetslösa eller om de ska lämna dem i sticket. Den nya borgerliga regeringen har monterat ner de flesta konstruktiva åtgärderna för de långtidsarbetslösa. Och hittills har bara 16 långtidsarbetslösa kommit ut i nystartjobb. Medan cirka 70 plusjobbare gör viktiga insatser i skolan och vården. Det brådskar att den borgerliga i kommunledningen med Eva Nypelius (c) och den tilltänkte ordförande i den nya nämnden, Göran Örtbrant (m), ger besked om Arbetscentrums framtid. Det handlar ju om vad drygt 1 000 långtidsarbetslösa ska göra och leva på.