Vem ska ha politisk makt?

Politik2007-01-18 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Borgerliga debattörer säger att politiker skall bestämma mindre. Det kan låta käckt och tanken är väl att i motsvarande grad skall medborgarnas personliga makt öka. Men det är alltid svårt att beskriva på vilket sätt den enskildes makt skall utvecklas.
Kan vi kanske samlas till stormöte på torget eller i ishallen? Vilka blir det då som bestämmer? De mest högröstade? Men då blir de också politiker och hur demokratiskt är det?

Rätten att ta ut skatt
Skall kanske de så kallade "professionerna" bestämma, sjukvårdspersonalen beslutar inom sjukvården, skolpersonalen inom skolan och så vidare.
Men då måste de också ha rätten att taxera ut skatt från medborgarna. Med alla krav på ökade resurser inom förvaltningarna så lär skatterna stiga rejält. Så vill väl inte ens moderater ha det.
Eller menar borgerliga tänkare att "brukarna" skall bestämma? Inom barnomsorg och skola så bestämmer elevernas föräldrar, det vore väl fint?
Det är bara den haken att även de som valt att inte ha barn vill ha ett ord med i laget om hur unga individer som de sedan möter i samhället skall uppfostras. I synnerhet om barnlösa skall vara med och betala kalaset.
Det har inte varit speciellt begåvat att förtala förtroendevalda och demokratin. Skall kapitalägare kunna tjäna pengar behövs politisk demokrati, vilket man nog innerst inne förstår. Vad man däremot inte verkar att förstå är att bra löner och arbetsvillkor är en förutsättning för att kapitalisterna skall få avsättning för sina varor.
Det är enkelt att kasta ur sig att förtroendevalda politiker inte är mycket att ha, men det är svårt att hitta ett annat system. Medan människor i stora delar av världen offrar livet för politisk demokrati så ägnar en vältalig svensk minoritet sig åt att försämra demokratin.
Innan politisk demokrati (allmän och lika rösträtt) infördes så var det de rika som bestämde på de fattigas bekostnad. Enligt politikens belackare borde det ju varit höjden av lycka.

Kan röstas bort
Demokratins införande innebar att allas mening blev lika mycket värd och att alla kunde ställa sig till förfogande för att väljas till förtroendeuppdrag.
Den som inte sköter sig blir oftast inte omvald vid nästa val. Även om det är dumt, så är det tillåtet att agitera för regimskifte bara för bytets egen skull.
Att förmögna och välutbildade inte gillar att en arbetare kan bli statsminister eller fullmäktiges ordförande, det kan jag till nöds förstå, men att folk med alldeles vanliga anställningar och löner kan angripa demokratin begriper jag inte.
Den som är offentligt anställd borde tänka över sin situation ordentligt. Många av de borgerliga företrädarna smiter från skatt och avgifter och uppenbarligen anser de att det är riktigt att göra så. Hur skall det bli utrymme för lön och bra arbetsvillkor för gatuarbetare och lärare om många smiter från skatt?
Om man inte är till freds med den förda politiken är det bara att engagera sig i ett politiskt parti och kandidera till att leda samhället.
Möjligheterna att demokratiskt bestämma avlövas i samma omfattning som politikens inflytande minskas.
Folket bestämmer i fria val om skatteuttag och vilka politiska idéer som skall vara vägledande för hur skatterna används till folkets bästa.

Behövs fler politiskt valda
I stället för färre politiskt förtroendevalda behövs det flera. I stället för att folket gemensamt skall bestämma mindre över sin framtid, så bör man bestämma mera.
Ett stort område som saknar insyn idag är hur det mervärde disponeras som företagens anställda skapar.
Förutom politisk demokrati så behövs ekonomisk demokrati. Scania och Swedish meats skulle kanske inte säljas eller outsourcas om de anställda hade ägt en större del av kapitalet gemensamt med motsvarande inflytande.
De senaste dumheterna att sälja statens (folkets) företag skulle inte kunna ske, om de anställda via sina organisationer ägde en del av värdet i företagen.