Vem tjänar på galningar som predikar rasism och vanvett?
I spetsen för rasistiska attacker går ungdomsförbundets ordförande i ANC, Julius Malema.
Foto: SCHALK VAN ZUYDAM
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I dåvarande Tyskland-Österrike fanns inget annat än kadaverdisciplin, en pedagogik som manade till kåranda och inget annat. På samma sätt som pedagogiken i USA också utmynnar i en kåranda som i sin tur ledde till massakern i Song My och tortyren i Bai Bang fängelset i Bagdad. Djävulskap upphör aldrig och det finns alltid utrymme i ett demokratiskt samhälle för samma djävulskap oavsett skolgång.
Den tyska skolan
Ellen Key som i början på 1900 talet gav ut boken "Barnets århundrade", en visionär föreställning om 1900-talets skola tog ställning mot barnaga. Hon förespråkade redan på sin tid med sitt resonemang om den olyckliga kåranda som fanns i den tyska skolan, att den i sin tur skulle komma att leda till en katastrof.
Och hon fick som bekant rätt. Ellen Key sa " att den rätta utgångspunkten vid ett barns fostran till en social människa är att behandla det som sådan samtidigt, som man stärker barnets mod att bli en individuell människa."
Hennes bok som översattes till 24 språk bidrog till Montessoriskolan i Italien och den svenska integrerade undervisningen som kom först under mycket sent 1900-tal. Detta att undervisas i sin egen takt, göra individuella val samt varva teori med praktik. Att personer som i grunden är rasistiska förespråkare eller religionsförföljare får spelrum och kan påverka historien individuellt har som Lars Lundström påpekade den 14 nov i GT sin orsak i att "det finns förutsättningar som svarar mot den ekonomiska maktens behov i en viss situation."
Sedan president Jacob Zuma tog makten i Sydafrika har det återinförts en "reracialism" i landet som knappast skiljer sig från apartheidtiden. Den rasism som just nu glöder i hela landet men framförallt i Western Cape med sin blandning av svarta, färgade, vita och judar är oerhört otäck i ett land som gått från diktatur till demokrati.
Rasistiska utspel
I spetsen för rasistiska attacker går ungdomsförbundets ordförande i ANC, Julius Malema. Hans rasistiska utspel i offentliga rum uppfattas av många svarta inte bara som individuellt mod, utan framförallt rättmätigt i en tid av ekonomisk nedgång och arbetslöshet i skuggan av en regering som tillfört sig själva lyxbilar i miljonklassen och höga positioner. Medan den fattiga befolkningen (läs de flesta svarta ) saknar förbättring i levnadsstandard.
Julius Malema uppmuntras inte bara i tysthet av ANC-ledningen, president Zuma säger öppet att Julius Malema är framtidens ledare. Inte ens när Kadar Asmal, minister i Thabo Mbekis förra regering, öppet tillrättavisar Julius Malema för hans rasistsiska utspel och Julius Malemas svar blev död åt Kadar Asmal, så ges han en knäpp på näsan av ANC-ledningen.
Julius Malema travar in på universitetet i Bloemfontain och tillrättavisar dess nyutnämnda rektor i interna ärenden medan hela den svarta studentkåren toy toyar kring hans fötter. ANC ledningen ser på.
ANC:s ungdomsledare håller just nu i taktpinnen för en rasistisk omvandling i Sydafrika som har många likheter med Zimbawes politiska utveckling under 2000-talet. Någon har gett honom den taktpinnen. Julius Malema skulle inte hålla en dag om han inte passade in i ANC ledningens policy och den nytillträdda politiska maktens behov att erövra hela Sydafrika, det vill säga alla regioner, också Western Cape som ANC förlorade till det Demokratiska partiet.
Ekonomiska makten avgör
Hur personer som Hitler, Robert Mugabe eller Julius Malema får hållas har att göra med hur tillåtande, beundrande eller fascinerande omgivningen är eller vad den ekonomiska makten kan tänkas tjäna på situationen. Många skrattar åt Julius Malema som uppför sig som en outbildad baby.
Men vem bidrar till hans lägenhet i en fashionabel stadsdel i Johannesburg, hans 700 000 kronors BMW eller hans bodyguards för 300 000 kronor i månaden om inte staten, polismyndigheten och ANC-ledningen.
Någonstans ifrån kommer alltid stödet också för galningar och det är åt det hållet man bör titta när man bedömer maktgalna personer som inte faller från piedestalen trots rasism, dödande och vanvett.