Flyktingars integrering på arbetsmarknader borde dominera debatten. För de med utbildning finns mindre problem, men kräver ett batteri med yrkesanpassad språk- och extrautbildning och snabbt erkännande av deras utbildningar.
För de utan eller med låg utbildning dominerar två extremuppfattningar. Den ena att det räcker med en enda kraftfull åtgärd så simsalabim. Den andra att problemen är så stora att man måste ge upp.
För de många med låg utbildning, som utan vidareutbildning, bara klarar enkla jobb brukar hävdas att vi har brist på enkla jobb. Ingen vet dock om detta är sant. Allianspartierna övertygade MP 2008, att det var så många att arbetsgivarna fritt måste få importera arbetskraft utanför EU. Sedan dess har arbetsgivarna importerat tusentals till bland annat enkla städ och restaurangjobb.
Alliansen måste tänka om och erkänna sitt misstag. Varför ska enklare jobb göras av från Ryssland eller Asien importerad arbetskraft och då stänga ute många flyktingar från arbetslivet?
Tyvärr finns ingen bra forskning som ger råd för hur flyktingar bäst ska integreras. Den svenska forskningen har skämt ut sig. För två år sedan hävdade ”forskarna” att invandring var oerhört lönsamt för oss, men bara ett år senare, att den totalt skulle rasera välfärden. Båda slutsatserna byggde på galna antaganden och verkade mest ha yxats till för att få medieutrymme.
Bristen på forskning gör att vi inte vet hur många av flyktingarna som i slutändan kommer att stanna kvar, deras utbildningsnivå eller ens önskan att få ett jobb här. Det senaste gäller framför allt lägre utbildade gifta kvinnor från Syrien.
Sverige ligger i toppklass i jämställdhet i världen och likaså svenska kvinnors förvärvsfrekvens, som därmed kan utnyttja sin utbildning, få ett eget liv, kontakt med arbetskamrater. Detta är en viktig orsak till vår höga välfärd och att i många fall ”rätt man på rätt plats” blir just ”rätt kvinna på rätt plats”. Kvinnor som flyttar utomlands tar med sig den höga förvärvsgraden och fortsätter jobba. Värderingar rubbas inte så lätt.
Nu har vi fått en stor invandring från Syrien, ett land i botten på jämställdhetsligan. Är det rimligt att tro att kvinnor med låg utbildning kan/vill eller ens av sin omgivning tillåts söka jobb i Sverige? Ska man, som nu sker, verkligen räkna in alla dessa bland de aktivt arbetssökande?
Effekten har ju blivit att problemen ter sig övermäktiga, vilket i sin tur kan leda till helt bisarra lösningförslag, men också till att många flyktingar som borde få skydd här i stället stängs ute!