Vet inte hur de kan påverka
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Medborgarna blir missnöjda och kanske vet man inte heller vilken nivå som man ska påverka eller när man ska påverka. Politiker och väljare talar förbi varandra istället för att tala med varandra.
Idag är det inte självklart att man lär sig hur det politiska systemet fungerar i skolan. Förra våren skrev jag tillsammans med två andra en uppsats om den kommunalpolitiska undervisningen i skolan.
Resultaten var skrämmande, men visar på samma tendenser som annan forskning. Knappt 70 procent av gymnasieeleverna i vår undersökning säger att de inte fått tillräcklig kunskap om kommunalpolitik. Drygt 30 procent uppgav att de inte fått någon undervisning alls om kommunalpolitik.
Vi undersökte också om eleverna visste var de skulle vända sig om de ville påverka olika områden som grundskolan, gymnasieskolan, biblioteket och vårdcentralen. Runt 40 procent visste inte vart de skulle vända sig för att påverka respektive område.
Gymnasieskolan ska se till att alla elever har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetslivet. Tyvärr fungerar det inte alltid, då får andra ta över. Lokalpressen, till exempel GT, har en bra täckning av vad som händer i det politiska livet. I lokala tidningar finns också utrymme för att föra debatter och diskussioner om vad som händer i politiken. Politiska partier och ideella föreningar bygger på demokratins grund och på att påverka, där får man nästintill automatiskt förståelse för hur samhället hänger ihop.
Många har svårt att förstå hur samhället hänger ihop. Sambanden är inte alltid glasklara och det är lätt att instinktivt säga att kommunen bara ska satsa på skolan och omsorgen. I industrisamhället var det lättare att se att vi måste stötta och underlätta för de stora företagen för att de skulle stanna och för att arbetstillfällen skulle finnas kvar.
I dagens samhälle är det svårare att förstå att stora satsningar på turistattraktioner, besöksnäringen och i kultur i längden genererar de jobben. Göteborg brottas med problem att förklara satsningar på Ostindiefararen och i en mindre kommun väcker det nybyggda vandrarhemmet missnöje.
Gotland brottas med att förklara kongresshallens vara. På sikt är det så att det är arbeten inom besöksnäringen som betalar vår välfärd. Har vi inga arbetstillfällen så är det ingen som betalar skatt och det är skatten som betalar vården och skolan. Det går inte att sätta satsningar på turismen mot satsningar i välfärden. Det är dagens satsningar som betalar framtidens välfärd.