Vetenskap i livets tjänst
Professor Robert Edwards. Här med två barn som kommit till genom provrörsbefruktning. Foto: Alastair Grant/Scanpix
Foto: ALASTAIR GRANT
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vägen mot provrörsbefruktning har kantats av visioner, kontroverser och hot samt en rad viktiga upptäckter. Det var på 1950-talet Edwards började föreställa sig möjligheten att behandla infertilitet genom att låta befruktningen ske utanför kroppen. Han forskade då kring hormoners inverkan på viktiga äggfunktioner hos möss, bland annat hur och när de mognar samt inverkan på ägglossning.
Steget från möss till människor är som bekant långt. Med det engagemang som endast återfinns hos sanna eldsjälar gjorde Edwards dock det ena genombrottet efter det andra. Han var först med att visa att mänskliga äggceller kan mogna utanför kvinnokroppen. 1969 blev Edwards den förste som lyckades befrukta ett mänskligt ägg i ett provrör. Han var även först med att visa att de utomkroppsligt befruktade äggen kan ge upphov till embryon på tidiga stadier.
Mycket av det vi nu vet om mänsklig befruktning vet vi tack vare Robert Edwards. Hans ansträngningar kulminerade 1978 i födseln av Louise Brown, den första människan som tillkommit genom provrörsbefruktning. Hon beskrevs som en sensation och blev en förstasidesnyhet världen över. Hon representerar på ett handgripligt sätt det storslagna i vad Edwards åstadkommit.
Att skaffa barn är en av livets stora gåvor och föräldraskapet knyter oupplösliga band. Ingen relation är väl så genomsyrad av ovillkorlig kärlek som den mellan barn och föräldrar. Att då bli berövad något så grundläggande och allmänmänskligt som föräldraskap är en tragedi för var och en som drabbas av det. Idag lider var tionde par världen över av ofrivillig barnlöshet. För 50 år sedan fick tio procent av dessa hjälp och behandling, idag är det istället nittio procent.
Enligt nya beräkningar tillkommer mellan en och två procent av alla barn genom provrörsbefruktning. Sedan Louise Brown föddes har ytterligare fyra miljoner barn sett världens ljus tack vare Edwards ansträngningar. Till dessa barn kan vi rimligtvis räkna någonstans strax under åtta miljoner lyckliga föräldrar. Det Edwards forskning betytt för dessa tolv miljoner människor beskrivs nog bäst genom att parafrasera Winston Churchill, sällan har väl så många haft så få att tacka för så mycket. Alfred Nobel ville att priset skulle tilldelas människor som genom sina insatser gjort det bättre för människan. Mot denna bakgrund känns valet av Robert Edwards synnerligen lyckat.