Gotland är spännande på många sätt och inte minst detta med att komma allting så nära. Så nära natur, kultur och också varandra. Baksidan kan vara den ständiga fokuseringen på problemen och att vi ofta utgår från att också dessa är unika för Gotland och att ingen annan kan ha det som vi.
Jobbat i Norge, nu Gotland
Jag talade för några dagar sedan med en ung sjuksköterska som varit iväg och arbetat i Norge, men som återvänt till ön för jobb på lasarettet. Hon såg det som mycket värdefullt med att varit iväg för att få perspektiv, erfarenhet och nu till fullo uppskatta arbetet på ön.
När våra ungdomar åker iväg så behöver det därför inte innebära ett sluttande plan utför, utan istället ett inhämtande av erfarenhet, kunskap och perspektiv på livet.
Ett nytt förtroendeuppdrag för mig är Europarådet. I Europarådet ingår representanter för Europas alla 47 stater förutom diktaturen Vitryssland. Sverige var med i grundandet 1949. Vi är idag 12 svenskar (sex ordinarie och sex ersättare) och vi representerar olika delar av Sverige och självklart också olika partier. Förra veckan var det kongressens plenarmöte i Strasbourg. Det var högtid, goda möten, glada samtal, många vackra ord, men också frågor som går på djupet.
En grupp ungdomar var inbjudna att ge sina tankar och funderingar över utmaningarna i dagens Europa. I plenum och inför representanter för alla Europas stater var det en ung grek som fick ge röst för ungdomarna.
De unga i krisens Grekland
Självklart hade han en kepa och ingen slips och det han sa gick direkt på djupet och in i hjärtat. För det han talade om var de ungas situation i krisens Grekland. En kris som var politikens och tidigare generationers misslyckande. Ett misslyckande som ungdomarna idag får betala för.
De har att söka sig till andra läwnder för att kunna förverkliga sina drömmar och många av dem skäms över sitt eget land. Frustrationen tar sina alldeles egna uttryck i demonstrationer som alltför ofta urartar. En frustration där tron på framtiden är mycket avlägsen.
Reaktionerna var blandade. Självklart kunde de grekiska representanterna inte acceptera att en ung man från talarstolen var så tydlig i sin misstro på sitt eget land och sina egna företrädare. En naturlig reaktion om vi tänker oss in i såväl den unges som delegationens situation. Men det fanns också företrädare som nog mer företrädde en äldre stelnad generation som inte kunde acceptera andra tankar och framförallt inte kände sig delaktig i en misslyckad politik......
Äldre måste lära av yngre
Men det stora flertalet av oss som satt där fick en klump i halsen över modet och den rättframhet som kom från en ung man i talarstolen. Det gick helt enkelt inte att ducka, utan bara bli berörd. Och oavsett vilket land vi representerar eller vilken region vi tillhör så har vi samma utmaningar ung som gammal.
Vi kan lära oss av varandra om vi bara vågar gå utanför oss själva och vår egen generation. I annat fall kan vi aldrig mötas och hitta lösningen på gemensamma problem.