I mitten av 1960-talet hade Sverige 7,8 miljoner invånare varav 2,2 miljoner bodde i de tre storstadsregionerna. 1,2 miljoner i Stor-Stockholm, 0,6 miljoner i Stor-Göteborg och 0,4 miljoner i Stor-Malmö.
I dag är vi 9,4 miljoner vara 3,5 miljoner i de tre storstadsregionerna. 2 miljoner i Stor-Stockholm, 0,9 miljoner i Stor-Göteborg och 0,6 miljoner i Stor-Malmö.
Huvuddelen av befolkningsökningen på 1,6 miljoner har skett i storstadsregionerna och hälften av den enbart i Stor-Stockholm.
Allt fler i storstadsregionerna
I lördagens tidning skrev jag att Socialdemokratins under flera årtionden successivt vikande väljarstöd inte beror på vem som för tillfället är partiledare, utan på att det svenska samhället i grunden förändrats. Befolkningskoncentrationen till storstadsregionerna är ett exempel på denna förändring.
Men när Socialdemokratiska partiet väljer kongressombud är det ju inte befolkningsunderlaget som avgör antalet ombud för respektive partidistrikt utan medlemsantalet. Och eftersom partiet i mindre utsträckning lyckats engagera storstadsregionens invånare blir resultatet 46 433 invånare på varje kongressombud från Stockholms län mot 13 084 invånare per ombud från Norrbotten. (Artikel i DN 2 mars)
Men den allra största förändringen av det svenska samhället under det senaste halvseklet gäller arbetsmarknaden och utbildningsnivån.
1965 arbetade omkring 1,2 miljoner med tillverkning, utvinning och energiproduktion. I dag är den siffran halverad till 0,6 miljoner.
Då arbetade 0,8 miljoner inom offentlig förvaltning och andra tjänster, i dag är den siffran nära nog fördubblad till 1,5 miljoner för enbart offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg.
Finansiell verksamhet och företagstjänster, information och kommunikation, personliga och kulturella tjänster som enligt den senaste utgåvan av Statistisk årsbok är näringsgrenar som tillsammans sysselsätter 1,1 miljoner finns inte specificerade i statistiken från 1960-talet.
Många kvinnor har arbete
En annan viktig förändring av arbetsmarknaden är att 1965 var inte mer än ungefär var tredje gift eller sammanboende kvinna förvärvsarbetande. Sätten att redovisa är inte den exakt densamma mellan de olika utgåvorna av statistiken men i dag ingår 74 procent av gifta och sammanboende kvinnor i arbetskraften. Så sent som 1970 hade nära hälften av befolkningen fortfarande endast gått folkskolans sju år. 14 procent av männen och fem procent av kvinnorna hade treårigt gymnasium som högsta utbildning och sju procent av såväl kvinnor som män hade en eftergymnasial utbildning.
Kunskapssamhället
I dag har nära fyra av tio svenskar någon form av eftergymnasial utbildning och nära var fjärde har tre år eller mer eftergymnasiet.
Socialdemokratin är en produkt av industrisamhället. Om partiet skall ha någon framtid krävs att såväl medlemmar som ledning inser att vi inte längre lever i ett industrisamhälle.