Jag har, ända sedan jag började engagera mig politiskt, burits av tanken att ett samhälles hälsa mäts i hur vi tar hand om våra mest utsatta.
Det svenska samhällets hälsa befinner sig i en nedåtgående spiral, där sjuka och arbetslösa kläms åt allt hårdare, men där den borgerliga regeringen bollar fram och tillbaka med siffror för att mörka att så är fallet.
Petats ut ur sjukförsäkringen
Till exempel utropade en borgerlig riksdagsledamot på Facebook för en tid sedan - efter ett besök på Försäkringskassan - att andelen sjukskrivna minsann var så många färre än år 2006.
Det är inte särskilt märkligt eftersom den borgerliga regeringen kraftigt stramat åt regelverket, vilket medfört att många "petats ur". Däremot säger siffrorna för antalet sjukskrivna föga om hur många som faktiskt är sjuka. Det verkar man emellertid från borgerligt håll helt ointresserad av att veta.
Den grupp människor som var sjuka eller arbetslösa år 2006 och i många fall lever i samma situation idag, men inte kvalar för ersättning från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, har ju på intet vis försvunnit. Däremot möter du dem i allt större utsträckning hos socialtjänsten, dit de hänvisas för att söka försörjningsstöd. Försörjningsstöd, som är tänkt som en tillfällig ersättning - en trygghet i kris - men aldrig som en långvarig försörjning.
Vilket den emellertid riskerar att bli så länge borgerligheten fortsätter att nedmontera våra gemensamma trygghetssystem, som tidigare borgade för att den sjuke fick ersättning från Försäkringskassan och den arbetslöse från Arbetsförmedlingen.
Hänvisas till socialtjänsten
Allt oftare hör man reklam för speciella inkomstförsäkringar och garderingar, vilka blir en följd av att tillförlitligheten i våra gemensamma trygghetssystem minskar. Det här är så fruktansvärt ovärdigt ett välfärdssamhälle anno 2012. Vi har ju råd att ta hand om varandra.
Ändå slår sig borgerligheten för bröstet och hävdar att det så kallade utanförskapet har minskat. För mig är det fullständigt obegripligt. På vilket vis blir jag mer innanför av att hänvisas till socialtjänsten istället för Försäkringskassan för att få bröd för dagen? På vilket vis ökar jämlikheten oss människor emellan av att jag som har ett arbete har det ljusår bättre - på alla vis - än min granne som råkar stå utan arbete?
Vårt samhälles ohälsa
Sjuka och arbetslösa människor kan trollas bort i tabeller och diagram, men i vårt samhälle - hos socialtjänsten och i soppköerna - är de en realitet, som för mig påvisar vårt samhälles ohälsa med smärtsam tydlighet.
Sverige behöver en arbetsmarknadspolitik för fler jobb och för gemensamma starka välfärdssystem. Hur många fler kläms ut innan år 2014?
Hur du än väljer att fira påsken hoppas jag att du får fina dagar. Om du skulle hinna läsa en bok, rekommenderar jag "Vi tolererar inga förlorare" av Britt-Marie Mattson. En rejält tilltagen biografi om klanen Kennedy, mödan värd sedd till den inblick den ger i amerikansk nutidshistoria. Glad Påsk!