Vi måste bli goda förnyare
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Mona är den första kvinnliga ordföranden i partiets historia. Det var mäktigt att sitta i kongressalen tillsammans med de andra ombuden och välja Mona till ny ordförande.
Mona är idag en vecka gammal i sin nya roll. En roll som fått en kraftig rivstart och som ger hopp inför 2009 års partikongress och för valseger i 2010 år val. Mona lyfte fram många viktiga områden i sitt linjetal, jobben, miljön, freden och välfärden.
Kärleksfulla kritiker
Jag delar Monas inställning att vi måste vara självkritiska och ödmjuka i vår valanalys.
Det måste finnas plats för kärleksfulla kritiker i vårt parti. Socialdemokraterna är ett parti i opposition och vi måste nu på allvar sätta oss ner och analysera valförlusten och valanalysen.
Varför förlorade vi valet? Kanske var vi som Mona uttryckte det mer nöjda än stolta. Vi ska vara medborgens företrädare inte systemens.
Vi var kanske för mycket värnande och bevarande istället för förnyare och utvecklare av vår välfärdspolitik.
Kärnan i den socialdemokratiska arbetslinjen är: Arbete är en rättighet, men det är också en skyldighet att delta i arbetslivet efter förmåga. En arbetsmarknad där alla får plats och tar och får utrymme. Vi vill utveckla vår arbetsmarknadspolitik efter det synsättet.
Det socialdemokratiska partiet och LO hör ihop och genom det är vi två stora tunga aktörer för en tydlig arbetsmarknadspolitik.
Men vi måste också inom socialdemokratin skaffa oss ett bättre och närmare samarbete med den övriga fackföreningsrörelsen. Den facklig politiska samverkan på bredden är idag viktigare än någonsin.
Utbildningen en hörnsten
Det livslånga lärandet måste utvecklas inte avskaffas. Broar måste byggas mellan lediga platser och arbetssökande annars riskerar vi inflation och arbetskraftsbrist.
Utbildningen måste vara en hörnsten i arbetsmarknadspolitiken. Även de som har varit borta länge från arbetsmarknaden måste få möjligheter att hitta tillbaka. Arbetets innehåll och villkor måste utvecklas.
Välfärden ska fördelas efter behov inte efter inkomst. Ingen ska behöva oroa sig för att om man kan betala sin operation eller inte. Det ska räcka att betala sin skatt så får man den vård man behöver. Välfärden är ett kitt som håller samman landet. Olika samhällsgrupper binds samman.
Blir skillnaderna för stor i samhället så ökar till sist också otryggheten.
Vi socialdemokrater vill även i fortsättningen ha en skattefinansierad vård, lika för alla, istället för ett system där var och en betalar ur sin egen plånbok och/eller tvingas till försäkringslösningar.
Zlatan är svensk
Vi måste också på allvar ta debatten mot den främlingsfientlighet, som växer fram och som nu tar sig in på den politiska arenan.
I detta instämmer jag när Mona kommenterar sverigedemokraternas uttalande om att fotbollsspelaren Zlatan är en osvensk företeelse, Monas svar blev:
- Men Zlatan är svensk - det är sverigedemokraterna som ska förbli en osvensk företeelse.
Framtiden ligger längre bort än kongressen 2009. Vi måste ta med i beräkningen att Sverige kommer att vara präglat av högerns systemskifte när vi diskuterar hur vi vill utforma politiken inför valet 2010. Vilka problem ska stå i centrum? Vilka delmål ska vi sätta upp?
Det och mycket mer måste vi diskutera, partivänner emellan och med våra fackliga kamrater.