Vi måste räkna med matematiken
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De uppgifter eleverna klarade sämst handlade om att kunna skilja på olika räknesätt och att avgöra när vilket av dem ska användas. Om till exempel Kalle, Olle och Pelle har sålt jultidningar för 575,50 kronor och sedan ska få lika mycket pengar var har de inte mycket nytta av miniräknaren om de inte vet huruvida de ska "dela" eller "gångra" summan med tre.
Bristande kunskaper i matematik generellt sett kan delvis förklaras av själva undervisningen, där ett tragglande med siffror hamnat i fokus före en djupare - och roligare - förståelse matematik. Hur många vuxna skyller inte sina bristande matematikkunskaper på dåliga lärare och obegripliga lektioner? Bilden bekräftas av Skolinspektionens nyligen genomförda granskning av matematikundervisning i ett urval skolor. Kritiken var skarp: matematikundervisningen är alltför enahanda och inriktad på mekaniskt räknande i böckerna. Medan eleverna ges små möjligheter att prata om matematik och lösa problem.
Men det finns nog också en kulturell förklaring i hur matematiken satts på undantag. Ingen skulle på en middagsbjudning stolt deklarera att man inte är intresserad av böcker. Att däremot komma ut som matematisk analfabet kan snarast öka den kulturella kreddigheten.
Någon som däremot förenar ett matematiskt och humanistiskt intresse är författaren Lars Gustafsson, som på Expresens kultursida häromveckan, pekar på hur viktigt det är att ha ett hum om matematik. Annars blir vi hjälplösa som medborgare menar han.
Kanske är det viktigare än någonsin att ha åtminstone grundläggande kunskaper i matematik. Inte minst för den som läser tidningarnas nyheter - hur ska vi annars tolka opinionsundersökningar, budgetar och hälsorisker?
En annan viktig aspekt av matematikens värde tas upp av professor Anders Björner, i en essä i Dagens Nyheter. Han pekar på hur matematiska teorier som tycks abstrakta och som forskats fram av ett rent inom-matematiskt intresse, ofta finner praktiska tillämpningar. Ibland tar det hundra år, ibland några månader. Svårigheten består, som alltid, i att förutsäga vilken forskning som blir användbar.
Det visar vikten av att inte bara satsa utbildnings- och forskningspengar på ämnen som verkar tillämpbara på kort sikt, som IT och naturvetenskap. För utan matematiken vore framsteg inom i stort sett samtliga dessa discipliner otänkbara. En bristande matematikundervisning i årskurs tre, riskerar alltså både att göra oss mer vilsna som samhällsmedborgare och mer fattiga som forskningsnation.
Det borde vara argument som biter även på matteallergiker. Att lära sig att matematiken också kan vara vacker och rolig får väl betraktas som överkurs.